# ID: svediakorp-gov436586
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 575
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det initiativbetänkande som Belder nyss har presenterat är heltäckande och på ett tydligt sätt framtidsinriktat.
Det kommer säkert att ge kommissionen anledning till reflexioner när det gäller ekonomiskt bistånd utifrån.
Vi delar den ståndpunkt som Belder nyss har påmint om, nämligen att vi för närvarande lider stor brist på flexibilitet och effektivitet i allt som gäller beslut som skall fattas om makroekonomiskt stöd till tredje land.
Med rätta påpekar han att denna brist på effektivitet och flexibilitet är en följd av avsaknaden av en specifik rättslig grund eller en ramförordning som kan bestämma kriterierna och villkoren för beviljande av yttre makroekonomisk hjälp, och att denna brist tvingar oss att från fall till fall stödja oss på artikel 308 i fördraget.
Det är naturligtvis en allvarlig nackdel, även om instrumentet i sig, när besluten väl har fattats, har visat sig vara ett effektivt stödverktyg för anpassningen och för reformerna i de länder som har åtnjutit denna makroekonomiska hjälp: detta bekräftas av den senaste rapporten från revisionsrätten om makroekonomisk hjälp.
I enlighet med tankegångarna i detta betänkande har vi flera gånger undersökt möjligheten att införa en ramförordning som fastställer villkoren för beviljande av makroekonomisk hjälp och som på något sätt införlivar detta instrument med andra instrument för ekonomisk hjälp till tredje land.
Tyvärr har dessa försök hittills råkat i konflikt med viljan hos de flesta medlemsstater att för denna typ av hjälp - utan tvivel därför att den också innebär upp- och utlåning - behålla en form av beslutsfattande som kräver enhällighet från fall till fall, och då är vi där igen.
Kommissionen delar alltså Belders åsikt i denna fråga som gäller den rättsliga grunden.
Det är tyvärr inte fallet med ministerrådet, som har sista ordet i ärendet.
Det är förklaringen till den nuvarande situationen.
För att tala klarspråk tror vi inte att det kan bli någon förändring innan konventet har avslutat sitt arbete och före nästa regeringskonferens.
Vad gäller omröstning med enhällighet eller med majoritet står vårt hopp än en gång till konventet.
Under tiden måste vi fortsätta att så flexibelt som möjligt handskas med detta instrument och ta hänsyn till det tvång som det medför.
För att klara av detta behöver vi samarbeta med parlamentet; vi känner oss ibland något frestade att förorda denna juridiska åsikt som är helt riktig och vi vill inte att det skall skada och ytterligare komplicera ett instrument som vi redan anser vara alltför otympligt.
Vi får inte, på grund av en motsättning som rör beslutandeformen för denna makroekonomiska hjälp, hur berättigad den än är, avstå från den fördel som detta verktyg utgör för partnerskapsländerna som behöver vår hjälp, och som fortsätter sina stabiliseringssträvanden och sina reformprogram.
Den rättsliga grunden är dålig; den är alltför otymplig, alltför krånglig, men den når fram till sina mottagare, och vi skulle inte vilja att de berörda länderna, med tanke på de förhoppningar de hyser om Europeiska unionens förmåga att erbjuda dem denna hjälp, blir besvikna på grund av motsättningar, som förvisso är berättigade, men inskränkta med tanke på de berörda ländernas förhoppningar.
Vi litar därför på att parlamentet har klokheten att dela denna svårighet att leva med ett instrument som endast kan utvecklas om enhälligt fattade beslut ersätts av majoritetsbeslut i beslutandeprocessen.
