# ID: svediakorp-gov436585
# author: Belder (EDD) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 752
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (NL) Herr talman!
Innebörden i och syftet med instrumentet makroekonomiskt stöd till tredje land är bra och nyttigt.
Med avseende på de politiska effekterna kan man märka att makroekonomiskt stöd från Europeiska gemenskapen bidrar till ekonomiska reformer och strukturella förändringar i de mottagande länderna.
Ett så meningsfullt instrument förtjänar alltså en stabil rättslig grund.
För närvarande saknas dock en sådan.
Den nuvarande rättsliga ramen för inrättande, villkor för förberedelse, genomförande, kontroll, öppenhet och insyn samt ansvarsskyldighet med avseende på gemenskapens makroekonomiska stöd är invecklad och inte ändamålsenlig.
Förfarandet är nämligen mycket tidsödande på rådsnivå.
Den nuvarande regleringen är inte heller ändamålsenlig eftersom utbetalningen av medel kan dröja med upp till två år.
Slutligen så saknas en stabil rättslig grund eftersom rådet håller fast vid att använda artikel 308.
Vilken rättslig grund ger den stabila grund som behövs?
Artikel 181a vore det mest logiska alternativet: ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredje länder.
I det avseendet skiljer sig vår åsikt från rådets, vilket inte gärna vill att makroekonomiskt stöd hamnar under 181a.
Nicefördraget kommer i sinom tid förresten att ersättas av ett nytt fördrag som konventet just nu diskuterar.
Hittills har utvecklingen av gemenskapens makroekonomiska stöd hellre liknat budgetstöd än stöd till betalningsbalansen, sett till förberedelser, genomförande av beslut, övervakning av stöd och ansvarstagande.
Makroekonomiskt stöd, såsom det genomförts av EU-institutionerna, skulle enligt det konstitutionella fördraget omfattas av artikel 28 om ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete för att lösa ekonomiska, finansiella eller sociala kriser.
Dessutom bör makroekonomiskt stöd från gemenskapen bli föremål för parlamentskontroll.
Medbeslutande från Europaparlamentets sida är alltså nödvändigt.
I artikelförslag 28 föreslås ett normalt medbeslutandeförfarande så där har jag inget att invända.
Den uppfattningen om den rättsliga grunden har ett omfattande stöd i Europaparlamentet.
Jag hoppas att rådet och kommissionen delar den åsikten och på det sättet ger detta goda instrument den rättsliga grund som hör till.
Då kan vi som institutioner gemensamt komma överens om öppenhet och insyn och effektiva kriterier samt hur de skall genomföras.
För det andra, herr talman, är det viktigt att inse att man måste finna en lösning för den nuvarande ad hoc-regleringen till dess att medlemsstaterna ratificerar det konstitutionella fördraget.
Av den anledningen fäster Europaparlamentet stor vikt vid att kommissionen lägger fram ett lagförslag om övergångsperioden till ratificering av det nya fördraget.
Det borde ha en tvådelad rättslig grund och uppfylla två kriterier:
a) gemenskapens makroekonomiska stöd till tredje land skall betraktas som stöd till tredje länder som står inför en kris på grund av ekonomiska, finansiella eller sociala situationer,
b) beslutsprocessen skall grundas på medbeslutandeförfarandet.
Förslaget kommer självklart att innehålla kriterier för att avgöra om ett land kommer i fråga för stöd.
Rådets slutsatser av den 8 oktober 2002 om makroekonomiskt stöd, de så kallade Genval-kriterierna, är användbara och korrekta.
De kan tjäna som kriterier i det kommande rättsinstrumentet om ett antal ändringar tas i beaktande.
Det gäller bland annat att stödet skall ges undantagsvis.
Klausulen om inkontinuitet bör till exempel gälla.
När det gäller kriteriet att stödet skall vara ett komplement finns det tre kommentarer.
För det första, en oberoende kvantitativ bedömning av kommissionen.
För det andra behövs en noggrann samordning med andra gemenskapsinstrument inom ramen för en politisk dialog med mottagarlandet.
För det tredje är makroekonomiskt stöd ett komplement till de resurser som Internationella valutafonden och andra internationella institutioner ställer till förfogande.
Det hindrar naturligtvis inte att EU kan hålla en egen ståndpunkt.
När det gäller att vissa villkor skall vara uppfyllda så handlar det om det ömsesidiga beroendet mellan mottagarlandets ekonomi och EU: s ekonomi.
Samtidigt är mätbara makroekonomiska kriterier och reformer i mottagarlandet av avgörande betydelse.
Att Europaparlamentet menar allvar med förbättringen av instrumentet framgår av det faktum att Europaparlamentet skall överväga att skjuta upp godkännandet av budgetanslagen i samband med makroekonomiskt stöd tills ett lämpligt lagförslag har lagts fram.
Vi hoppas naturligtvis alla att det inte går så långt att Europaparlamentet måste hålla inne med sitt stöd för det här instrumentet.
Till sist vill jag särskilt tacka kollegerna för det konstruktiva samarbetet.
Jag skulle gärna vilja veta från rådet och kommissionen om vi kan vara överens om det här handlingssättet.
