# ID: svediakorp-gov436578
# author: Ferrer (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 346
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Först av allt vill jag också gratulera Mann för hennes betänkande.
Det är sant och känt att handelsförbindelserna utgör en faktor för ekonomisk tillväxt, men det är inte mindre sant att inte alla länder har kunnat integreras i systemet för världshandeln och utnyttja de möjligheter detta ger för att förbättra utvecklingen.
Det har lett till ökade klyftor mellan rika och fattiga länder.
Från denna verklighet kan man härleda behovet att hantera globaliseringen genom multilaterala normer som utarbetas ur den politiska synvinkeln att handelsförbindelserna på global nivå skall vara en kraft som gynnar alla, som bidrar till målet att utrota fattigdomen och en hållbar och rättvis utveckling.
Därför är det möjligt att definiera en handelsstrategi i Europeiska unionen som sätter de specifika behoven i de minst utvecklade länderna i centrum för handelsförhandlingarna, i syfte att på sikt införliva dessa länder i det multilaterala handelssystemet.
Rätten till tillträde - även den inte ömsesidiga - för de fattigaste länderna till de utvecklade ländernas marknader är alldeles otillräcklig för att garantera en verklig utveckling av handelsflödena om vi inte samtidigt - som kommissionsledamoten själv påminde oss om - stärker deras kapacitet att utveckla industrin och jordbruket, att respektera gällande regler i importländerna och kunskaper om handelsvägarna, samt deras administrativa kapacitet och finansiella institutioner.
Just på grund av den oron stöder utskottet för utveckling och samarbete fullständigt innefattandet av utvecklingsdimensionen i Doha-agendan och gläder sig åt den kraft Europeiska unionen, och ni kommissionsledamot Lamy, gav för att denna utvecklingsdimension skulle nå framsteg.
Men samtidigt anser man att det är grundläggande att säkra en konsekvens mellan multilateralism och regionalism, mellan de normer som fastställts i Världshandelsorganisationen om avreglering av regionala marknader och utvecklingen av frihandelsområden, inklusive spridningen av avtal mellan länder och regioner med väldigt skilda utvecklingsnivåer.
Det är bara på så sätt, med denna konsekvens, som man kommer att uppnå att handelsförbindelser blir en verklig utvecklingsfaktor för alla folk och till slut utrotar fattigdomen.
