# ID: svediakorp-gov436576
# author: Mann, Erika (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 854
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (EN) Herr talman!
En samtidig process av regional integration har nästan alltid åtföljt den multilaterala avregleringen av handeln under efterkrigsperioden.
I synnerhet under 1990-talet såg vi en exponentiell ökning av antalet regionala handelsavtal.
Regionalism har att göra med staters strävan att avreglera eller underlätta den regionala handeln, ibland genom frihandelsområden eller tullunioner.
I ett dubbelt WTO-sammanhang har regionala handelsavtal både en bredare betydelse och en som är mer specifik.
I enlighet med artikel 24 i GATT-avtalet tillåts undantagsvis ett upprättande av förmånliga regionala handelsinitiativ, under förutsättning att de uppfyller följande kriterier: för det första skall dubbla WTO-medlemmar först underrättas om innehållet; för det andra skall tullar och andra handelshinder minskas eller avlägsnas i betydande grad på alla handelsområden inom gruppen; och för det tredje skall handelshindren för icke-signatärstater inte vara större än tidigare.
Regionala handelsavtal är inte enhetliga.
Räckvidden för förmånsbehandlingen varierar från ett avtal till ett annat.
Man kan ta med bara ett fåtal produkter eller områden, samtidigt som de andra kan utvidgas långt utöver traditionella tullar till områden som t.ex. immateriella rättigheter och standarder.
Det är faktiskt så att ett antal regionala handelsavtal som man för närvarande förhandlar om, verkar föra med sig en utveckling av det multilaterala handelssystemet genom att omfatta frågor som hittills har undantagits från eller inte tillräckligt har diskuterats på en multilateral nivå, som t.ex. statlig upphandling, barnarbete och mänskliga rättigheter.
Under de senaste åren har regionala handelsavtal utvecklats och blivit mer komplicerade, och det finns ett växande antal överlappande regionala handelsavtalsnät som spänner över kontinenter på regional och underregional nivå.
Att vara part i ett regionalt handelsavtal har sina praktiska politiska fördelar.
På en mycket viktig nivå har regionala handelsavtal ett stort strategiskt värde och spelar en roll när det gäller att bevara den geopolitiska balansen inom regioner.
Regionala handelsavtal ger användbara signaler om stormaktsintressen i regionen, och att upprätthålla starka ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med alla stormakter kan visa sig vara ett effektivt sätt att bevara den regionala stabiliteten.
Frihandelsområden bör grundas på regeln om ömsesidighet.
Man får alltså inte glömma att handelsfrämjande åtgärder i hög grad påverkas av de deltagande ländernas relativa utvecklingsnivå.
Skillnader när det gäller förhandlingsförmåga, teknik, finansiering eller infrastruktur, är bara några hinder för att alla typer av avtal, som har åtminstone ett industriland som part, skall kunna ingås på ett framgångsrikt sätt.
Man kan emellertid ändå inte ställa utvecklingsländerna vid sidan av den multilaterala handelsavregleringen.
Regional integration är Europeiska unionens ryggrad.
Handelsaspekten har varit en viktig del i det som slutligen har utvecklats till en heltäckande politisk union.
Den har dessutom hjälpt till att upprätthålla EU: s yttre förbindelser med tredje länder.
I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Amsterdam i juni 1997 drar man upp riktlinjerna för EU: s politik för frihandelsområden.
Detta kompletterades genom rapporten till Europeiska rådet om utvecklingen av handelspolitiken och gemenskapens förmånsavtal, i vilken man anger EU: s mål att återspegla karaktären av förbindelserna med de beröra parterna och en bredare geopolitisk miljö.
I samma dokument fortsätter kommissionen med att slå fast att handelspolitiken - i synnerhet aspekten som har att göra med frihandelsområden - gör det möjligt att samtidigt utveckla en relevant rättslig ram på ett mer heltäckande sätt än vad som hittills har varit möjligt med tanke på den relevanta multilaterala ramen och WTO: s planering.
EU håller så sakteliga på att upphöra med att upprätta traditionella frihandelsområden med sina viktigaste handelspartner.
Man försöker i stället att få till stånd en djupgående integration och konvergens när det gäller lagstiftningen.
Europaparlamentet och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, genom sitt betänkande, stöder kommissionens förhållningssätt i detta sammanhang.
Kommissionen sätter det multilaterala förhållningssättet främst, och det stöds av utskottet.
Trots starka ekonomiska förbindelser har emellertid EU inget gemensamt frihandelsavtal i Asien.
Ett frihandelsavtal med ett asiatiskt land skulle förankra EU: s närvaro i denna region.
Regionala ledare i Asean har antytt att avtal som t.ex. det som Singapore har föreslagit EU, inte skulle äventyra de regionala förbindelserna.
Det är i stället så att - så länge som avtalet erbjuder möjligheter för utvidgning inom Aseanregionen - det kan ge en skjuts framåt.
Från en strategisk synvinkel skulle EU: s kommersiella närvaro också utgöra en motvikt till Kinas och Förenta staternas påverkan och dominans.
Jag hoppas att mina kolleger i omröstningen i morgon kommer att stödja ett avtal med Singapore, som jag hoppas vi kan underteckna inom kort.
Jag vet att kommissionen har vissa reservationer i sammanhanget.
Den har emellertid redan ingått ett långtgående politiskt avtal med Aseanregionen.
Jag är därför övertygad om att det inom kort kommer att finnas en ömsesidig förståelse mellan åtminstone utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, kommissionen och förhoppningsvis parlamentet i samband med denna omröstning i morgon.
