# ID: svediakorp-gov436533
# author: De Palacio, Loyola (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,172
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ledamöter!
Jag tycker att dagens debatt är viktig.
Vi är i färd med att gå vidare till den sista etappen i lagstiftningsprocessen om åtgärder på den inre marknaden för energi.
Jag insisterar på att jag anser att det är viktigt att tänka på att detta paket är symboliskt i Lissabonprocessen.
Dess syfte är, låt oss påminna oss om det, att uppnå ett mer konkurrenskraftigt Europa, med en ekonomi där Europeiska unionen år 2010 är spjutspetsen i den ekonomiska verksamheten på internationell nivå, i ett kunskapssamhälle, med full sysselsättning och respekt för miljön.
Jag vill i dag särskilt påminna om den mycket konstruktiva roll som Europaparlamentet under hela denna tid spelat och som just försökt nå det resultat jag hoppas vi kan nå under denna sammanträdesperiod.
Europaparlamentet har alltid med fasthet stöttat kommissionen i dess strävan att uppnå en inre marknad för energi som är mer konkurrenskraftig och integrerad, och som dessutom skall vara bättre än de nationella marknaderna.
Jag vill särskilt tacka de tre föredragandena Turmes, Rapkay och Mombaur, för det fantastiska arbete de gjort.
Och jag vill också tala om skuggföredragandena och övriga ledamöter i kommissionen som deltagit på ett så aktivt sätt, särskilt under de senaste månaderna, för att uppnå detta positiva resultat.
Jag tackar särskilt den delegation som förhandlat i en informell trepartsdialog så att vi i dag kan diskutera och på onsdag nå en överenskommelse i detta parlament som gör det möjligt att nå en slutgiltig text.
Den överenskommelse vi håller på att nå avviker inte i grunden från kommissionens ursprungliga förslag.
Dessa förslag har snarare förstärkts med ett antal punkter efter parlamentets första behandling, särskilt när det gäller aspekterna allmännyttiga tjänster som tas upp i direktiven.
Då en gång dessa åtgärder vidtagits kommer alla konsumenter i Europeiska unionen att fritt kunna välja sin leverantör från år 2007.
De små konsumenterna kommer alltså inte att uteslutas från denna rätt och dessa fördelar på den inre marknaden.
Ur strukturell synvinkel kommer man att ta bort många av hindren för en rättvis konkurrens, särskilt bristen på systemoperatörernas oberoende och frånvaron av en effektiv reglering.
Samtidigt har man stärkt kraven för allmännyttiga tjänster.
Till stor del på begäran och initiativ av detta parlament med kravet på samhällsomfattande tjänster i elsektorn och strikta skyddsåtgärder för de sårbara konsumenterna.
Gruppen åtgärder innefattar en väsentlig del i den inre marknaden för el, dvs. förordningen om gränsöverskridande elhandel, som innehåller tydliga regler för att underlätta handeln i Europeiska unionen.
Även om parlamentet och kommissionen hade velat gå vidare snabbare i ett antal punkter, som öppnandet av marknaden och den rättsliga uppdelningen, anser jag att det är av avgörande vikt att man i direktiven fastställer ovillkorliga datum och att regelverket är tydligt för industrin.
Ingen är nu ovetande om vilka reglerna kommer att vara, och jag insisterar därför på att det är ett mycket viktigt steg framåt.
De gemensamma ståndpunkterna har förbättrat resultaten av de parlamentariska ändringsförslagen, särskilt när det gäller märkningen och den reglerande myndighetens befogenheter och man har fastställt en tydlig begränsning av huvudbolagets marginal att påverka nätoperatörernas verksamheter.
Det finns en aspekt som jag på ett uttryckligt sätt vill ta upp här denna eftermiddag eftersom det är en av de mest omstridda.
Det är naturligtvis frågan om fonderna för kärnkraftsanläggningarnas avveckling.
Vi vet alla att de utgör en central del i den överenskommelse som nåtts.
Herr talman, så till den grad att den senaste talmanskonferensen innefattat den som en särskild punkt under debatten denna eftermiddag.
Jag vill lägga fram kommissionens synpunkter på detta.
Som jag sade vid den första behandlingen av dessa texter delar kommissionen för det första fullständigt parlamentets uppfattning att de fonder som avsatts för avveckling och hantering av avfall skall användas till det de avsatts för.
Den 30 januari 2003 antog kommissionen två direktivförslag som handlade just om att ta fram en strategi och gemenskapsstandarder om säkerheten på kärnkraftsanläggningarna och hantering av avfallet.
Det första av dessa kretsar specifikt kring frågan om fonder för kärnkraftsavveckling.
Jag vill påminna ledamöterna om att jag i detta parlament vid den första behandlingen av detta lagstiftningspaket lovade detta, och i januari 2003 uppfyllde jag det jag då lovade.
För det andra har vi efter våra kontakter under trepartsdialogen nått en överenskommelse mellan de två lagstiftarna om grunden för ett interinstitutionellt uttalande och ett annat från kommissionen om kontroll och insyn i förvaltningen av nämnda fonder.
Herr talman, jag vill särskilt, och i enlighet med det talmanskonferensen begärt läsa det uttalande kommissionen kommer att göra, ett uttalande från kommissionen i sin helhet som debatterats bland kommissionsledamöterna.
Det lyder enligt följande; jag läser ordagrant:? Kommissionen uppmärksammar vikten av att garantera att de fonder som avsatts för avveckling och avfallshantering i enlighet med målen i Euratomfördraget förvaltas på ett öppet sätt och endast används för sådana ändamål.
I detta sammanhang, och inom ramen för sina ansvarsområden enligt Euratomfördraget har kommissionen för avsikt att publicera en årsrapport om användningen av fonder för avveckling och avfallshantering.
Den kommer att lägga särskild vikt vid att garantera en fullständig tillämpning av gemenskapsrättens regler?.
Kommissionen kommer alltså att göra en lägesrapport över fonderna och dessas användning i en årlig rapport, som kommer att vara offentlig och förmedlas till denna kammare.
Jag är glad över att denna fråga, tack vare det specifika direktivet och kommissionens rapport, börjar komma fram i ljuset och att en större öppenhet finns kring dessa fonder.
Som ledamöterna tog upp här i parlamentet tror jag att det är en fråga vi alla bryr oss om.
Under den tid som gått har verkligheten dessutom gett oss rätt i frågan om behovet att arbeta med denna fråga.
Jag tänker rent konkret på något som hänt de senaste månaderna i ett företag i Storbritannien.
Herr talman!
Jag upprepar att kommissionen godtar alla de ändringsförslag som ligger i linje med nådd överenskommelse.
Avslutningsvis vill jag ännu en gång tacka de tre föredragandena, och också den delegation som deltagit i förhandlingarna med rådet och kommissionen i den informella trepartsdialog vi haft för det konstruktiva arbetet med alla dessa åtgärder.
Jag tror att vi utan detta grundläggande bidrag inte skulle vara redo att skapa den mest integrerade inre marknaden för energi i världen, en marknad som dessutom innebär att vi använder gemenskapsmodellen, dvs. avreglering tillsammans med reglering, vilket tidigare ansågs vara motsägande men som vi i Europa håller på att bevisa att det går att kombinera.
Fördelarna med marknaden med ett bibehållet sammanhållet samhälle, utan uteslutningar, som inte bara bryr sig och ser till de svagaste utan också tänker på framtiden, på framtida generationer och på skyddet av miljön.
