# ID: svediakorp-gov436517
# author: Van Dam (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 282
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Debatten om ledamotsstadgan har nu sedan Amsterdamfördraget upplevt sitt första femårsjubileum.
Före valet till Europaparlamentet år 1999 verkade parlamentet och rådet inte kunna komma fram till något gemensamt.
Nu blir det val igen om ett år.
Kommer då ledamöternas rättsliga ställning vara reglerad på ett entydigt sätt?
Jag är rädd för att det kanske inte kommer att bli fallet.
I Rothleybetänkandet står fortfarande för rådet kontroversiella saker men ännu värre är att det har lagts fram ändringsförslag om att skjuta upp ikraftträdandet till år 2009.
Vill Europaparlamentet verkligen på det sättet be om väljarnas förtroende i maj och juni nästa år?
Föredraganden har under alla dessa år visat sig vara en seg förhandlare.
Varför sätter han dock saken på spel genom att förutom den primära och sekundära rättsställningen även beskriva privilegier och immunitet, de sistnämnda är nämligen primärrätt.
Det vore bra om en majoritet i morgon stöder den serien ändringsförslag från ELDR och andra om att låta dessa utgå.
Vad det gäller är att ge alla ledamöter lika lön.
För vår del är det ännu viktigare med en ersättning för resekostnader som grundar sig på verkliga kostnader.
Det senare är mycket viktigt för att kunna se väljarna i ögonen och alltså måste vi nu snabbt göra något åt det.
Men vad ser vi, ändringsförslag om att vänta på ett nytt fördrag eller vänta till år 2009.
Med all respekt, det liknar ingenting.
25 år efter de första direktvalen är det högsta tid att göra slag i saken.
Högsta tid att ställa vikten av det parlamentariska arbetet över personliga intressen.
