# ID: svediakorp-gov436509
# author: Rothley (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-06-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 827
# sentences: 45
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (DE) Herr talman, kära kolleger!
Vi är nästan framme i slutet av en lång resa som stundtals har varit en irrfärd, en odyssé, och under vilken vi ibland befunnit oss på djupt vatten.
Man ville tala om för oss att stadgan endast innebar en reform av ersättningen av reseomkostnader, endast om pengar.
Men en stadga där det bara talas om pengar, ersättningar och kostnader är inte den stadga som Europaparlamentet behöver i dag.
Man sade till oss att vi med primärrätten skulle gå på grund mot rådets klippor, och att vi med vår syn på skatterätten skulle gå under.
Men jag tror, för att använda dessa exempel, att vi har goda argument att komma med.
När det gäller skatterna - för det är de två problem som nu återstår: skatterna och primärrätten - anser rådet att det kan låta varje enskild medlemsstat avgöra om den skall uppbära ytterligare nationella skatter eller ej.
År 2000 träffades de tre rättstjänsterna från parlamentet, rådet och kommissionen för att diskutera frågan.
Enligt protokollet kom de till den slutsatsen att det inte fanns något som motiverade ett undantag för en medlemsstat och de fortsatte:
Det som de tre rättstjänsterna alla sade är alltså samma sak som rådet nu föreslår.
Det är uppenbart att vi inte kan medverka till detta!
På ett liknande sätt förhåller det sig med primärrätten.
Varför befinner vi oss då som parlament i denna knepiga situation?
För att rådet 1976, när rättsakten om direktval antogs, drog sig för att harmonisera de allmänna villkoren för åliggandenas utförande.
Det var för konfliktladdat!
Därför har Europaparlamentet bevarat strukturen av parlamentarisk församling även efter det att det blivit ett direktvalt parlamentet, en struktur som består än i dag.
Syftet med stadgan är att övervinna strukturen av parlamentarisk församling och bli ett riktigt parlament.
Det är det som är syftet med stadgan!
(Applåder)
I grund och botten handlar det om huruvida Europeiska gemenskapen är en riktig gemenskap eller en internationell organisation.
Om den bara vore en internationell organisation skulle rådet i praktiken ha prerogativ till ledamöternas immunitet och privilegier.
Frågan om vi nu skall reglera ledamöternas immunitet och privilegier är alltså i grund och botten en fråga om Europeiska gemenskapen är en gemenskap eller en internationell organisation, huruvida vi är en parlamentarisk församling eller ett parlament som är värd sitt namn.
Det är vad det handlar om!
(Applåder)
Vi har fortfarande kvar bestämmelserna från 1965, då protokollet introducerades.
Det var det år Charles de Gaulle vann Frankrikes presidentval mot Mitterand och det var det år de första p-pillren kom ut på marknaden.
Och nu vill rådet - tydligen rådet, jag är inte säker för hittills är det bara de ständiga representanterna som har ägnat sig åt frågan - tala om för oss att det är dessa bestämmelser som skall fortsätta gälla för Europaparlamentet i framtiden, nästan tjugofem år efter det första direktvalet.
Om vi inte tar upp den frågan nu, när skall den då tas upp?
Det är inte så att rådet anser att systemet med immunitet och privilegier bör reformeras.
Det medgav rådet senast i fjol i samband med införandet av den enhetliga rösträtten.
Detta är uppenbarligen en varaktig lösning enligt rådet och det kan parlamentet givetvis inte acceptera.
Jag sade att rådet hittills inte har ägnat sig åt frågan på allvar.
Regeringarna visar sig vara relativt ointresserade av frågan.
Därför är det ingen dålig idé att stadgans ikraftträdande bör sammanfalla med ikraftträdandet av Europeiska unionens nya konstitution.
Då skulle vi ha en garanti för att rådet och även regeringskonferensen ägnade sig intensivt och seriöst åt frågan och då skulle vi också ha en garanti för att skattefrågan och primärrättsfrågan diskuterades under lämpliga former på regeringsnivå.
Om vi gör avkall på dessa bestämmelser - vi vill ju inte att de träder i kraft, utan de kan givetvis bara träda i kraft sedan motsvarande bestämmelser i protokollet har upphävts - då kommer vi att få stanna i rådets babyloniska fångenskap på obestämd tid framöver.
Det är det stadgan handlar om!
Jag är mycket tacksam för att presidiet har kommit fram till bestämmelser om kostnadsersättning, dagersättning och medarbetarschabloner.
Det har varit till stor hjälp och det för oss vidare.
Jag vill verkligen tacka er, herr talman, för att ni på ett sätt som ingen talman tidigare har engagerat er i stadgan.
Jag vill även ta tillfället i akt och tacka min kollega Lehne från PPE-DE-gruppen,
(Applåder)
som har följt projektet på ett kritiskt, solidariskt och tillförlitligt sätt.
Ett stort tack för detta, ett stort tack till er alla!
(Applåder)
