# ID: svediakorp-gov436442
# author: Gahler (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Anledningen till denna debatt är massakern den 6 maj i staden Bunia i östra Kongo, och tyvärr är denna massaker bara den senaste i en lång rad massakrer i regionen i östra Kongo.
Även bortom Demokratiska republiken Kongos gränser - i Republiken Burundi och Republiken Rwanda - har vi under de senaste åren upplevt afrikanska folkmord i stor skala.
Andra nyckelord är plundrande miliser som rekryterar barnsoldater och skövlar hela landsändar, eller den hämningslösa plundringen av regionens naturtillgångar - här finns framför allt guld, uran och även olja.
Denna plundring utförs antingen av inbjudna trupper, vi hade bland annat några från Republiken Zimbabwe, eller av oinbjudna trupper som till exempel de från Republiken Uganda som skövlar landets rikedomar.
Man måste ändå fråga sig: det kan väl inte bero på oljan eller guldet eller de andra råvarorna att Europa och världen blundar.
I andra regioner i världen där det finns rika råvarutillgångar, som i Gulfregionen, har vi ett intresse av stabilitet, hur vi nu än åstadkommer den.
Men i Afrika överlåter vi tydligen nästan allt åt ett kaotiskt tillstånd och den starkes rätt.
Jag kräver egentligen att vi inom Europeiska unionen verkligen sätter oss ned och diskuterar hur vi skall agera i Afrika.
Då räcker det inte med högtidliga toppmöten om Afrika som arrangeras av enskilda deltagare.
Då är det kanske lämpligare att fråga hur vi inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) kan möjliggöra en utveckling för afrikanerna genom att öppna marknader för dem.
Detta är en debatt som vi kanske också bör föra och då inte bara kräva ett kraftfullt mandat för Förenta nationerna utan även agera själva.
Därför menar jag att denna resolution nästan är lite för återhållsam, för några krav ställs nästan inte på rådet eller kommissionen.
Det sägs bara en gång att vi välkomnar den roll som innehas av Europeiska kontoret för humanitärt bistånd (ECHO).
Detta är också välkommet, men jag tror att det är lite för lite i detta läge.
Om vi uppmanar Förenta nationerna att göra något, om vi välkomnar att ett avtal undertecknades i Pretoria i Sydafrika den 6 mars, då måste vi också själva skicka dit egna krafter för att lämna ett eget bidrag.
Det uppmanar jag rådet och kommissionen till.
(Applåder)
