# ID: svediakorp-gov436436
# author: Van den Bos (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 318
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Demokratiska republiken Kongo är en djungel där människor beter sig som djur och där endast den starkes lag råder.
Landet är mycket utbrett, det är rikt på råvaror och har nästan ingen statsstruktur som kan garantera stabilitet och säkerhet för befolkningen.
Utländska trupper och nationella miliser med många barnsoldater har fritt spelrum när de plundrar rikedomarna på guld, uran, olja och diamanter, förstör land och byar, våldtar kvinnor och flickor och bistår den ena etniska befolkningsgruppen i utrensningen av den andra.
De sista skuggorna av civilisationen har försvunnit från Demokratiska republiken Kongo.
Inte ens i djurriket behandlar man varandra på ett sådant vis.
Den mänskliga misären är obeskrivlig, mer än 2 miljoner döda och ytterligare en mängd sårade, traumatiserade kvinnor och oräkneliga offer för aids och malariaoffer utan vård.
Vad gör den internationella gemenskapen?
Den skickar en handfull lätt beväpnade FN-militärer, en värdelös mission enligt Ugandas president Museveni.
Enligt honom sitter de kvar i sina bilar medan människor skjuts ner femtio meter längre bort.
På den diplomatiska fronten ingås avtal om tillbakadragande av trupper och nationell försoning, men det har endast fått fler strider och större oenighet till följd.
Sedan den ugandiska militären drog sig tillbaka från Ituri står mord, plundring och våldtäkter på dagordningen där också.
Detta måste absolut upphöra.
Det finns ett trängande behov av en väl beväpnad internationell militärmakt som bistår FN: s fredsbevarande trupp MONUC och ett mandat för att skydda befolkningen.
Vi har inte bara behov av franska militärer.
Endast en långtgående federalisering av landet med starka regionala regeringar kan innebära en lösning.
Europeiska unionen måste insistera på detta.
Utan drastiska reformer, utan en ordentligt fungerande statsstruktur är den kongolesiska befolkningen utlämnad åt de vilda djuren bland människorna och då råder endast djungelns lag.
