# ID: svediakorp-gov436370
# author: Patakis (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 506
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Ännu en gång tvingas arbetstagarna betala för följderna av den kris som drabbat både den europeiska och den globala ekonomin, för att det europeiska kapitalets konkurrenskraft skall stärkas i kampen för att behärska råvarumarknaderna på grund av kapitalets omåttliga strävan efter att öka sina vinster.
Det är Ekofinrådet som har beslutat om den ekonomiska politikens huvudinriktning genom att uppställa följande huvudmål för nästa treårsperiod: att reformera pensionssystemet för att möta den utmaning som den åldrande befolkningen utgör, att öka effektiviteten och flexibiliteten på arbetsmarknaden och att förbättra konkurrensförmågan genom satsningar på utbildning, fortutbildning, forskning och teknik.
Samtidigt som den samhällsekonomiska situationen förvärras och de sociala klyftorna ökar dramatiskt, driver man återigen den politik med strukturreformer som leder till ökad arbetslöshet och ökad osäkerhet och otrygghet och som begränsar arbetslönerna för att garantera en ständig utveckling av kapitalets vinster.
Den allmänna inriktningen i den ekonomiska politiken går ut på att främja den omtalade Lissabonstrategin, särskilt i fråga om arbetsförhållandena och socialförsäkringssystemen.
I fråga om den första huvudpunkten i den ekonomiska inriktningen, nämligen stärkandet av ekonomin, begär man en strikt tillämpning av stabilitetspakten, en minskning av lönekostnaderna och andra arbetskostnader, en sammankoppling av lönen och produktiviteten, åtgärder för att mera allmänt tillämpa sysselsättning på deltid och tillfällig sysselsättning, åtgärder för att hindra arbetstagarna att lämna den produktiva verksamheten i syfte att framtvinga ett utökat antal år i förvärvsarbete och åtgärder för att avskaffa förtidspensionerna.
I fråga om den andra huvudpunkten, nämligen en minskning av statsskulden, begär man en drastisk nedskärning av de sociala kostnaderna för arbetstagarnas hälso- och sjukvård.
Syftet är nedskärningar i de offentliga pensionssystemen och i sjukvårds- och omsorgssystemen, dvs. sänkta vårdkostnader, och nedskärningar i programmen för att hjälpa de arbetslösa och andra, dvs. man vill minska alla kostnader av social karaktär som ju undergräver stabiliteten i den offentliga ekonomin så länge de statliga budgetarna inte klarar av dessa kostnader.
I fråga om den tredje huvudpunkten, nämligen reformeringen av pensionssystemen och sjukvårdssystemen, begär man med hänvisning till kravet på balans i den offentliga ekonomin att man skall påskynda nedmonteringen av pensionssystemen genom att höja pensionsåldern och minska pensionerna, dvs. ett successivt avskaffande av statens skyldigheter på socialförsäkringsområdet, samtidigt som man uppmuntrar privatiseringen och kommersialiseringen av sjukvårds- och omsorgssektorerna.
Man vill alltså till varje pris driva igenom storkapitalets nyliberala ideologi.
Det är minst sagt oacceptabelt att man låter sig styras av monopolintressena och fortsätter med sådana misslyckade åtgärder som leder till utarmning och marginalisering av arbetstagarna för att stilla storkapitalets hämningslösa profithunger.
Arbetstagarna protesterar kraftfullt mot denna politik och mobiliserar sig på bred front i de länder som försöker genomföra dessa åtgärder.
Vi stöder deras kamp, vi fördömer tillsammans med dem denna människofientliga politik som bara tjänar kapitalets intressen, vi bidrar till deras kamp och stöder bildandet av antimonopolistiska, antiimperialistiska rörelser, som kan förhindra denna politik.
