# ID: svediakorp-gov436369
# author: Santos (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 474
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, ärade ledamöter!
Denna nya debatt om den allmänna inriktningen på den ekonomiska politiken sker parallellt med att riktlinjerna för sysselsättningen läggs fram och vid en tidpunkt då vi känner till kommissionens prioriteringar för den inre marknadens strategier.
Vi hoppas därför att dessa initiativ och de instrument och alternativ som stöder dem i fråga om en ekonomisk återhämtning och tillväxt är inriktade på att nå full sysselsättning och förbättrad kvalitet av arbete, sammanhållning och social integration och för att öka medlemsstaternas ekonomiska konkurrenskraft och unionens allmänna ekonomi.
Därför stöder vi föredragandens strävan - som står i kontrast mot kommissionens blygsamma förslag - när han kräver att de allmänna riktlinjerna skall respektera strukturreformerna och förespråkar att kommissionen och medlemsstaterna skall åta sig att följa en handlingsplan med en sträng tidsplan fram till 2010.
Denna gemensamma debatt förs som av en händelse några dagar efter att Ecofinrådet har informerat om att Frankrike och Tyskland inte har några möjligheter att formellt uppfylla underskottskriteriet.
Det är betecknande att kommissionen inför dessa nya uppgifter begränsar sig till att notera detta faktum och att man inte känner något behov av att genomföra strängare rekommendationer när det gäller starka ekonomier som de franska och tyska.
Om detta vore en signal om att tiden är inne för EU: s institutioner att snarare se till de faktiska villkoren för unionens ekonomiska utveckling än till ett okritiskt och ibland irrationellt uppfyllande av kriterier av diskutabelt vetenskapligt värde, skulle allt vara bra.
Den finansiella disciplinen och strängheten är givetvis nödvändiga, men att förkasta användningen av det underskott som genererats av goda investeringar och att man håller igen på mindre betydande utgifter som ett antikonjunkturellt instrument är rena vansinnet.
Europas ekonomiska stagnation är allvarlig, djup och fördröjd, och för att övervinna den krävs en aktiv stabiliseringspolitik som inte är förenlig med skattebalansen på lång sikt.
Föredragandens synpunkter på stabilitets- och tillväxtpakten är alltså relevanta.
De offentliga underskotten måste bedömas på ett flexibelt sätt mot bakgrund av den allmänna skuldnivån i varje land, behoven av offentliga investeringar och de krav som uppstår till följd av att befolkningen åldras.
Inrättandet av en budgetreserv som fylls på i tillväxtperioder och används i nedgångar skulle vara en bra åtgärd, också för att vissa av de nuvarande svårigheterna beror på kommissionens överdrivna fördragsamhet med vissa länders utgifter då ekonomin befinner sig i positiva perioder.
Slutligen vore det bra om föredraganden kunde lägga fram en rekommendation om att i bedömningen av överdrivna underskott införa en mild gyllene regel.
Det bör vara kommissionens uppgift att fastställa vilka investeringar och offentliga utgifter som Lissabonstrategin kräver för att skapa konsekvens och harmoni på alla politiska områden liksom instrumenten och målen i de nya initiativen för den ekonomiska politiken.
