# ID: svediakorp-gov436318
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 555
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Ferrers betänkande innehåller mycket intressanta idéer för att utveckla begreppet kapacitetsuppbyggnad och för att beskriva sätten att genomföra det på.
Detta är ett område som vi har identifierat som en prioritering för vårt utvecklingssamarbete.
Det är det viktigaste inslaget i vår allmänpolitiska förklaring som går tillbaka till november 2000, och som även har antagits av parlamentet.
Vi arbetar med att förbättra strategin för Europeiska unionens åtgärder för kapacitetsuppbyggnad och gör det utifrån ett perspektiv av god förvaltning.
Därför kommer betänkandet lägligt, för det kommer samtidigt som vi håller på att utarbeta meddelandet om styrelseformer i gemenskapens utvecklingspolitik.
Kapacitetsuppbyggnad är i typfallet ett område som måste ingå i alla våra åtgärder, och det erkänns allt mer som en nyckelfaktor på alla utvecklingsområden.
Vårt meddelande kommer att prioritera tre frågor - styrelseformer i allmänhet, politiska styrelseformer och ekonomiska styrelseformer - tre teman som vi betraktar som en del av det större programmet kapacitetsuppbyggnad.
Jag är fullständigt överens med det tillvägagångssätt för att söka efter en definition som har följts i Ferrers betänkande.
Särskilt relevant är nödvändigheten att anpassa kapacitetsuppbyggnad till sammanhanget och det tämligen vida begreppet kapacitetsuppbyggnad, vilket inkluderar inte bara? klassiska? input som till exempel? utbildning och materiel?, utan även en hel serie innovativa aspekter.
Hänvisningen till nödvändigheten av att undvika att påtvinga utländska modeller är också mycket välkommen - ägande måste främjas.
De olika prioriterade sektorer som nämns visar även en innovativ strategi för institutionell utveckling; i synnerhet säkerhetsfrågan har verkligen blivit ett av de nya politiska problemen.
Det konkreta problem vi står inför är att göra prioriteringar inom området kapacitetsuppbyggnad, kopplade till upptrappningen av verksamheten.
Behovet av kapacitetsuppbyggnad accepteras allmänt.
Det finns ett intresse för frågan, och det finns, i princip, en beredvillighet att avsätta medel.
Men om man tar en ögonblicksbild av vad som händer i praktiken på det här området ser man ett lappverk av verksamheter utan samordning, vanligtvis mycket småskaliga och knutna till specifika projekt eller program.
Om vi verkligen vill främja ägande så måste den situationen förändras.
Det som krävs är en förbättrad förmåga att göra prioriteringar hos utvecklingsländerna själva och mer samordning och harmonisering bland givare för att främja verksamheter i större skala och på längre sikt.
Den formulering som jag ständigt använder för att tala om vad som behöver göras i fråga om kapacitetsuppbyggnad är att vi i stället för att ha kapacitetsuppbyggnad som en kompletterande åtgärd här och där i de verksamheter vi genomför måste förvandla det till nyckelprojekt med stora anslag inom utvecklingssamarbete och inte rygga tillbaka för att även gå med på att täcka återkommande kostnader som en del av kapacitetsuppbyggnaden.
Till sist vill jag säga att jag instämmer i kritiken av problemen med att bedöma effekterna av gemenskapsfinansierade åtgärder utifrån kommissionens statistiska system.
Detta är ett problem som vi arbetar på.
Det är en av många aspekter av samma problem som vi arbetar med.
Meddelandet kommer att behandla denna fråga genom att ägna ett kapitel åt nuvarande praxis inom kommissionen och erfarenheter av den.
Föredragandens rekommendationer i detta avseende är mycket välkomna.
Jag avslutar med att än en gång tacka föredraganden.
