# ID: svediakorp-gov436267
# author: Yiannitsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 383
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Cotonouavtalet grundar sig på tre huvudsakliga pelare: politisk dialog, ekonomiskt och handelstekniskt samarbete samt utvecklingsbistånd.
Partnerskapet är inriktat på målet att minska och om möjligt utrota fattigdomen, vilket går hand i hand med målen att uppnå en hållbar utveckling och att gradvis införliva länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS) i den globala ekonomin.
Samarbetet AVS-EG grundar sig på en rad fundamentala principer, däribland principerna om jämlikhet mellan partner och användning av utvecklingsstrategier.
I fråga om uppfyllandet av målen för partnerskapet fastslås i Cotonouavtalet tydligt att AVS-staterna fastställer utvecklingsstrategierna för sina ekonomier och samhällen med full bestämmanderätt.
De flesta av avtalets bestämmelser genomfördes med hjälp av övergångsavtal långt före dess egentliga ikraftträdande i april 2003.
I och med Cotonouavtalets ikraftträdande är anslagen i nionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF) nu tillgängliga.
Planeringen för dessa resurser, det vill säga utarbetandet av en stödstrategi för varje land, vilken grundar sig på de särskilda målen på medellång sikt och på landets utvecklingsstrategier, liksom fastställandet av ett vägledande program för att genomföra stödstrategin för respektive land, har redan slutförts.
Kommissionen har meddelat sin avsikt att använda reserverna i nionde EUF för att finansiera framför allt gemenskapens bidrag till internationella initiativ till förmån för utvecklingsländerna, till exempel initiativ för att minska skuldbördan och främja hälsan.
Dessa förslag, som just nu behandlas av rådet, kommer även att medge snabbare utbetalning av EUF: s resurser.
Genomförandet av dessa förslag kommer att kräva gemensamma beslut med AVS-länderna.
Rådets prioriteringar för EG: s utvecklingspolitik anges tydligt i det uttalande av rådet och kommissionen som antogs i november 2000, i vilket sex prioriterade områden fastställs på grundval av gemenskapsåtgärdens mervärde och dess bidrag för att minska fattigdomen.
Dessa områden är: sambandet mellan handel och utveckling; regional integration och regionalt samarbete; stöd för makroekonomiska politiska åtgärder; att främja lika tillgång till sociala tjänster, transporter och livsmedelssäkerhet; en hållbar utveckling inom jordbruket och, slutligen, att skapa institutionell infrastruktur.
Rådet stöder kommissionens ansträngningar att se till att gemenskapens externa bistånd hanteras effektivare och att EUF: s resurser används i enlighet med målen och kriterierna i Cotonouavtalet.
