# ID: svediakorp-gov436226
# author: Brie (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 530
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är ju uppenbarligen här i kammaren inte fråga om att vi inte vill ha ett verkligt intensivt partnerskap med Ryssland, och det har under de gångna åren gjorts många framsteg mellan Ryssland och EU och även kandidatländerna, men samtidigt finns det också olösta problem.
Ett av dem har just berörts, och för mig är de frågor som hänger samman med Kaliningradområdet fortfarande inte lösta på ett tillfredsställande sätt, för att inte tala om att de positiva möjligheter som denna fråga skulle kunna innebära varken har utnyttjats av den ryska regeringen eller av Europeiska unionen på något målmedvetet, omfattande eller rentav strategiskt sätt.? Strategisk? är för mig nyckelordet för det som jag vill påpeka.
Jag tror att vi borde göra en betydligt mer kritisk bedömning av Europeiska unionens gemensamma strategi från och med juni 1999.
Kollegan Oostlander har också redan påpekat detta.
Enligt min åsikt har den hittills varken varit gemensam eller i ordets egentliga betydelse någon strategi, och det mycket mer anspråkslösa, faktiskt existerande konceptet för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland genomförs på ett otillräckligt sätt.
Jag vill för det första framhäva ansvaret för och möjligheterna till ett strategiskt säkerhetspolitiskt partnerskap.
Enligt min åsikt är det av största vikt att Europeiska unionen och Ryssland gemensamt bidrar till en multilateralism genom att strategiskt utveckla sina förbindelser, och genom att bidra till ett stärkande av den internationella rätten, till internationellt samarbete, FN, internationella avtal och internationell avrustning.
Jag anser också att det är nödvändigt nu med tanke på FN: s roll när det gäller att bygga upp Irak.
För det andra behöver vi en substantiell och kvalitativ vidareutveckling av de ekonomiska förbindelserna med Ryssland.
Energialliansen är absolut viktig, anser jag, men den är otillräcklig.
Jag tror att man medvetet i viss utsträckning borde utveckla ömsesidiga, jämlika ekonomiska nätverk.
Jag anser att det är ekonomiskt förnuftigt, och det skulle kunna stadfästa ett mycket nära förhållande mellan Europeiska unionen och Ryssland.
För det andra tror jag att det är helt oacceptabelt att den ryska exporten till EU strukturellt motsvarar exporten från ett råvarurikt utvecklingsland.
Jag vet att det är mycket svårt att ändra på.
Därför är det särskilt viktigt med politiska ansträngningar från båda sidor.
För det tredje behöver ett strategiskt partnerskap på båda sidor konsekvent inriktas på demokrati och genomförande av de mänskliga rättigheterna samt minoriteternas rättigheter.
Man måste acceptera olika värderingar.
Det som inte får existera är en konjunkturbetingad behandling av de mänskliga rättigheterna och deras roll, vilket jag har sett från många EU-regeringars sida, särskilt när det gäller Tjetjenien.
För mig är detta också ett tecken på bristande strategi.
Avslutningsvis vill jag säga att jag önskar att vi inför den europeiska allmänheten och även här i kammaren gentemot kommissionen, rådet och ryska regeringen skulle ha modet att någon gång tala lite mer beslutsamt om det strategiska och institutionella målet med ett strategiskt förhållande mellan Europeiska unionen och Ryssland, så att dörren förblir öppen.
