# ID: svediakorp-gov436222
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 994
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, mina damer och herrar!
Det förestående toppmötet EU-Ryssland i Sankt Petersburg ger ett välkommet tillfälle att se hur våra förbindelser är, och att analysera vilka uppgifter vi måste lösa gemensamt.
Båda sidor är helt överens om att våra förbindelser är omfattande och baserade på långsiktighet, att de måste vila på gemensamma värden och att de måste vidareutvecklas med tanke på ett strategiskt partnerskap.
Från vår sida fäster vi särskild vikt vid samarbetet på områden som vi betraktar som risker som bara kan behärskas gemensamt, exempelvis miljöskydd, kärnsäkerhet och frågor i rättsliga och inrikes ärenden.
Våra förbindelser med Ryssland påverkas också, men inte till övervägande del, genom Europeiska unionens utvidgning - den debatt vi just har fört visar ju i denna riktning.
Den grannskapspolitik som diskuterats under eftermiddagen spelar en stor roll i våra förbindelser med Ryssland, men dessutom finns det andra viktiga faktorer, exempelvis Europeiska unionens energiförsörjningssäkerhet, den gemensamma kampen mot terrorismen och det nödvändiga samarbetet för att lösa viktiga regionala och världspolitiska problem.
Från ryskt håll märker vi ett särskilt intresse av samarbete inom det säkerhetspolitiska området, exempelvis det ryska deltagandet i polisuppdraget i Bosnien och Hercegovina eller förslaget till ett gemensamt europeiskt centrum för krishantering.
Nå, vi har kommit en bra bit på väg i somliga frågor på senaste tiden, i första hand när det gäller Kaliningrad: De transitfrågor som ju Europaparlamentet utförligt har ägnat sig åt har nu lyckligtvis lösts.
Instrumenten, som vi på sin tid föreslog i avtalet med Ryssland, har införts och kan tillämpas från och med juli.
Det har också redan beslutats om ett särskilt Tacisprogram för Kaliningrad för att bidra till att den socioekonomiska klyftan - skillnaden mellan Kaliningrad och grannländerna, som det redan talats om under eftermiddagen - inte ökas ytterligare, utan att den minskar.
Som rådets ordförande redan har sagt har förhandlingarna om ett avtal om återtagande kommit en bra bit på väg.
Jag vill också påpeka att energidialogen med Ryssland har lett till konkreta resultat.
Det visar till exempel enandet i fråga om projekt av gemensamt intresse och energiteknikcentrumet i Moskva.
Vi hoppas kunna lägga fram ett gemensamt koncept för det gemensamma ekonomiska området i slutet av detta år.
Förhandlingarna om Rysslands anslutning till WTO går framåt.
Nästa vecka kommer vi i Stockholm att skriva under det multilaterala miljöprogrammet för insatser på kärnenergiområdet med Ryssland och andra givarländer.
Det är verkligen ett genombrott när det gäller att komma till rätta med de gamla kärnenergirelaterade miljösynderna i nordvästra Ryssland.
Vi hoppas på ett förbud mot transporter av tung eldningsolja på Östersjön i tankfartyg med enkelskrov.
Tyvärr har Kyotoprotokollet fortfarande inte ratificerats i Ryssland.
Denna fråga måste därför få hög prioritet i de kommande samtalen på politisk nivå.
Det finns en rad frågor - det bör man inte förtiga - där vi trots enighet om de grundläggande målen ändå har olika uppfattning om hur målen skall uppnås.
Ingen av sidorna vill ha några nya skiljediken eller ridåer i Europa.
I synnerhet vill kommissionen genom grannskapsförslagen från i mars förhindra att det vid Europeiska unionens östra gräns uppstår några nya skiljediken, som skulle kunna leda till ett Europa uppdelat i två klasser.
Den utvidgade unionen måste fortsätta att intensifiera och fördjupa samarbetet med sina grannländer, men våra säkerhetsbehov kräver en fullständig och effektiv tillämpning av Schengenbestämmelserna, också från de nya medlemsstaternas sida, när de så småningom ansluter sig till Schengenavtalet.
Det finns inom Europeiska unionen långtgående förbehåll mot det ryska önskemålet om en detaljerad tidsplan för fullständig visumfrihet.
Som ett långsiktigt mål är det naturligtvis möjligt, och partnerskaps- och samarbetsavtalets instanser skulle kunna arbeta med det.
Men redan nu bör vi inom ramen för Schengen utnyttja alla möjligheter för att göra den lilla gränstrafiken så enkel som möjlig och främja gränsöverskridande ekonomisk utveckling.
Naturligtvis måste också instrumenten för den tekniska hjälpen optimeras i detta avseende.
Rådets ordförande yttrade sig lyckligtvis om Tjetjenien.
Det vill jag bara bekräfta från kommissionens sida.
Även för oss finns frågan absolut kvar på dagordningen, och vår prioritering kvarstår: en fredlig politisk lösning, respekt för de mänskliga rättigheterna samt humanitär hjälp.
Vi är ense med den ryska sidan om att strukturerna för vårt samarbete måste utformas på ett mer effektivt sätt.
Men vi kan inte efterkomma önskemålet om en mer långtgående tillämpning av formeln 15 + 1 eller i framtiden 25 + 1.
Här kommer vi alltför nära kärnpunkten i EU: s identitet.
Vi ser emellertid ett avsevärt spelrum för att förbättra institutionernas insats inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet, särskilt med tanke på samarbetsrådet.
Till slut vill vi slå fast att anpassningen till utvidgningen av EU leder till olika synsätt.
Ryssland går för närvarande ut från att utsträckandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet till de nya EU-medlemmarna gör det möjligt att omförhandla handelspolitiska och andra frågor.
Det är inte vår ståndpunkt.
Vi hoppas däremot att den i princip positiva bedömningen i Ryssland av EU: s utvidgning kommer att bidra till att partnerskaps- och samarbetsavtalet behålls som grundval för våra förbindelser, varvid de nya medlemmarna inbegrips.
Kommissionen kommer inte att ta upp några förhandlingar om följderna av utvidgningen.
Med tanke på mångfalden frågor samt nödvändigheten av att alla närvarande statschefer i Sankt Petersburg ges möjlighet att lägga fram sina ståndpunkter är toppmötet i Sankt Petersburg mer än någonsin beroende av att det görs grundliga förberedelser.
EU: s sida företräds därvid på beprövat sätt av ordförandeskapet, kommissionen och rådets sekretariat, och de mål som rådet i detta sammanhang satt upp har ju Yiannitsis utförligen skildrat för er, och allt detta sker i fullständig samstämmighet.
