# ID: svediakorp-gov436211
# author: Ferber (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 533
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär, kära kolleger!
Jag är mycket glad över att vi i dag håller denna debatt i Europaparlamentet, eftersom vi faktiskt måste ta itu med frågan om Europas gränser.
Vi behandlar frågan politiskt, och för närvarande ägnar vi oss i konventet åt hur långt denna europeiska integration kan gå.
Vilken klammer är det som håller oss samman politiskt, och som uppmuntrar oss till gemensam politisk handling?
Vi måste emellertid också diskutera geografin.
Hur långt kan denna europeiska union, som är beredd att samarbeta inom dessa politiska klamrar, utvidgas?
Följande fråga måste också besvaras: Hur skall vi sedan handskas med grannarna till denna europeiska union, med dess intima samarbete?
Därför vill jag tacka kommissionen och rådet för att de med sitt dokument och med diskussionen i dag har påbörjat något som är absolut nödvändigt i Europa, nämligen en bred offentlig diskussion om just denna frågeställning, den geografiska utvidgningen av Europa, inte av kontinenten, utan av det intima politiska samarbetet i Europeiska unionen.
Vi måste lösgöra oss från att bara tänka i svart-vita termer, och tro att det bara finns två möjligheter till förbindelser, nämligen icke-medlemskap eller fullt medlemskap.
Det vore det största fel som vi skulle kunna begå, om vi sände ut den signalen.
Europa förfogar över en stor uppsättning möjligheter till individuellt samarbete.
Jag kommer själv från en valkrets som har en stabil gräns till ett land som inte är medlem i EU, nämligen Schweiz, och där har vi funnit individuella lösningar, lösningar av rättslig natur med hjälp av avtal, och samarbetsmöjligheter med hjälp av integration och vissa europeiska program.
Det är ett exempel på hur man kan ta hänsyn till både schweizarnas och EU: s intressen, utan att säga:? Antingen stannar ni kvar utanför, eller också blir ni fullständiga medlemmar.?
Därför bör vi återigen inse att vi förfogar över denna stora uppsättning möjligheter till samarbete med våra grannländer, utan att tvingas föra permanenta diskussioner om att ansluta allt fler länder till Europeiska unionen.
Vi måste nämligen också fråga oss hur stor integrationsförmågan i Europeiska unionen är.
När vi diskuterar de politiska gränserna och det politiska ansvaret måste vi naturligtvis också fundera över vilka som klarar av att gå hela denna väg.
En europeisk union, som till slut förfaller till att vara en stor frihandelszon, är inte den modell som jag arbetar för.
Jag tror att det även gäller mina kolleger.
Jag förväntar mig också att sådana diskussioner äger rum bland allmänheten och inte i rådet, huvudsakligen vid mötena mellan stats- och regeringscheferna, där anslutningen av Turkiet diskuterades under mindre än tre minuter.
Så får man inte hantera dessa frågeställningar.
Här måste man lyssna till människorna, och det måste vara den impuls som utgår från Strasbourg i dag.
Låt oss inkludera människorna, och om de är beredda att gå denna väg tillsammans med oss, låt oss då också gemensamt genomföra den politiskt!
