# ID: svediakorp-gov436198
# author: Verheugen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 855
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, mina damer och herrar!
Kommissionen yttrade sig utförligt här redan den 11 mars om det nya grannskapsinitiativet, och uppriktigt sagt har inte särskilt mycket hänt under mellantiden som jag kan informera er om.
Medlemsstaterna har börjat ägna sig åt frågan i rådet.
Resultatet har minister Yiannitsis just utförligt skildrat för er.
Vi har diskuterat frågan med de blivande medlemsstaterna, och det togs ett mycket tacknämligt initiativ från det grekiska ordförandeskapets sida i samband med undertecknandet av utvidgningsfördraget i Aten om att man vid en europeisk konferens skall diskutera frågan även med de partnerstater som är berörda av detta grannskapsinitiativ.
Jag är mycket glad över att kunna säga er att reaktionerna genomgående varit positiva och att vi egentligen kan utgå från att initiativet kommer att få ett tillräckligt politiskt stöd överallt.
Utgångspunkten för våra förslag om en ny grannskapspolitik är naturligtvis utvidgningen, men det är nu inte rätt tidpunkt för att diskutera möjliga anslutningsutsikter för våra nya grannar.
För det kommande årtiondet krävs det i första hand en differentierad strategi för intensiva goda grannförbindelser, utan att detta förknippas med något uttalande om anslutningen.
Det är vår avsikt att exportera stabilitet, säkerhet och välstånd, som vi har skapat i den utvidgade europeiska unionen, och som vi förhoppningsvis kommer att fortsätta att skapa.
Detta mål har ordförande Prodi betecknat som en krets av omgivande vänner, en krets som sträcker sig från Ryssland till Marocko.
I detta perspektiv kan vi med våra partner dela mycket av det som utgör Europeiska unionens substans, inte minst den gemensamma marknaden och dess regler, gemenskapsprogram och en politisk dialog, men inte våra interna institutioner.
Kommissionen har också redan förklarat att och varför länderna på västra Balkan, men också Rumänien, Bulgarien och Turkiet, inte tagits med i denna krets.
Dessa länder har redan en möjlighet till framtida anslutning, och i fråga om Rumänien och Bulgarien är det rentav förknippat med ett konkret tidsperspektiv.
Naturligtvis kommer intensiteten och tempot, med vilka förbindelserna mellan unionen och de enskilda länderna utvecklar sig, att bero av de enskilda partnerländernas förmåga men också av deras ambitioner.
Liksom vid utvidgningen kommer även här principen om differentiering att spela en viktig roll.
Vi vill därför tillsammans med varje enskilt land utarbeta en handlingsplan som utgår från våra erfarenheter och våra nuvarande avtalsenliga åtaganden.
I denna handlingsplan skall vi fastslå den väg som vi vill gå gemensamt.
Handlingsplanerna skall innehålla mål, tidsplaner, villkor och följdmekanismer, där båda sidor binds på samma vis.
Huruvida vi eventuellt behöver nya fördragsinstrument kommer att framgå av denna process.
I varje fall bör arbetet fortsätta inom ramen för det existerande partnerskaps- och samarbetsavtalet och inte fördröjas genom utsikter till framtida avtal.
Hur långt har vi nu kommit med dessa planer?
Nå, för det första bidrar vi tillsammans med kandidatländerna och partnerländerna med vår del till diskussionerna och de eftersträvade slutsatserna i rådet.
Vi har fört de första sonderingssamtalen tillsammans med Ukraina och Moldavien för att förbereda det samarbete som krävs.
För partnerskaps- och samarbetsavtalet EU-Ukraina har båda sidor tillsammans gjort en utförlig analys av vad som uppnåtts, och gemensamt fastställt det som skall göras i fortsättningen.
Vi är nu internt - inom kommissionen - i färd med att utarbeta grundvalarna för handlingsplanerna.
De nuvarande nationella planerna måste hänvisa till en omfattande och sammanhållen ram som täcker alla områden.
Det praktiska genomförandet måste kunna kontrolleras med hjälp av föreskrivna kriterier, så att de planerade framstegsrapporterna blir möjliga att göra.
Ni ser alltså att vi också här vill använda ett instrument som visade sig fungera mycket bra i samband med utvidgningsprocessen.
Vi utvecklar ett koncept till ett nytt finansieringsinstrument, där det allmänna ändamålet visserligen har beskrivits, men där det återstår att fastslå en mer noggrann bestämning samt planeringsprinciper och anslag.
Vi har för avsikt att i höst lägga fram ett särskilt meddelande i frågan.
På så sätt bör vi kunna börja med det praktiska arbetet så snart de politiska förutsättningarna för detta skapats, vilket ordförandeskapet arbetar med enligt vad man meddelat, och ordförandeskapets meddelanden har fullt stöd från kommissionen.
Parlamentets bidrag till den fortsatta debatten kommer att ha stor betydelse.
Folkens representanter i våra partnerländer måste bidra med sin del till de fortsatta framstegen.
Vi kan utgå från att parlamenten i partnerländerna kommer att tillmäta Europaparlamentets ställningstaganden stor betydelse, och jag vore också tacksam om Europaparlamentets ledamöter kunde utnyttja sina kontakter för att gå in i en intensiv dialog och ett erfarenhetsutbyte med parlamentsledamöterna i partnerländerna.
Därför är jag mycket glad över att utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik redan har utsett en föredragande och genomfört en första debatt.
Jag önskar Napoletano stor framgång i sin uppgift och vill gärna påpeka att hon helt och fullt kan förlita sig på kommissionens stöd och samarbete.
