# ID: svediakorp-gov436197
# author: Yiannitsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,655
# sentences: 63
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Utsikten att slutföra utvidgningsprocessen med de tio nya medlemsstaterna har sedan förra året föranlett en ny diskussion om Europeiska unionens förbindelser med sin nya geografiska och politiska omgivning, sina nya grannar.
Vad det i allt väsentligt handlar om är, förutom namnfrågor, att lägga upp en ny strategi för Europeiska unionens förbindelser med en rad länder som omger den.
Denna diskussion, som har fått namnet? Ett större Europa - Ett nytt grannskap?, inleddes i allt väsentligt förra året genom inlägg och bidrag från medlemsstaterna.
Jag nämner skrivelsen av Jack Straw, Anna Lindh och Leif Pagrotsky, näringsministern, samt den följande gemensamma skrivelsen av Solana och Patten.
Rådet diskuterade och antog slutsatser om initiativet om det nya grannskapet den 19 december 2002 för Ukraina, Moldavien och Vitryssland och begärde att konkreta förslag skulle utarbetas på området; dessutom utvidgades räckvidden till andra angränsande regioner.
På detta sätt uttryckte rådet sin avsikt att anlägga ett ambitiöst, långsiktigt och integrerat synsätt på vart och ett av dessa tre grannländer.
Detta synsätt grundar sig på principen om differentiering och tar hänsyn till de förhållanden som kännetecknar respektive land, till deras politiska och ekonomiska dynamik, deras framsteg och unionens mål för vart och ett av dem.
I dag, ungefär ett år efter starten, har slutförandet av utvidgningsprocessen stärkt utsikten för ett sådant synsätt genom att aktualisera det vidare nätverket av unionens förbindelser med sina grannar och därigenom påskynda spridningen av grundläggande värderingar, såsom fred, säkerhet och välstånd, som har enorm betydelse för unionens medborgare.
Kombinationen av en sådan politik och en fortsatt och fördjupad utvidgning syftar till att skapa en krets av vänner runtom Europeiska unionen.
I Köpenhamn talade rådet om gemensamma politiska och ekonomiska värderingar, om att undvika att nya skiljelinjer skapas och om att främja fred och stabilitet inom och bortom unionens gränser.
Dessa tankar diskuterades konkret i april, då man undersökte hur samarbetet mellan Europeiska unionen och dess grannar i öst och kring Medelhavet kan stärkas och även sättet att bedöma deras framsteg.
Samma fråga undersöktes vid den europeiska konferens som ägde rum på stats- och regeringschefsnivå i Aten den 17 april och kommer även att diskuteras vid nästa Europa-Medelhavskonferens, den 26 och 27 maj 2003.
Mer specifikt, vid den europeiska konferensen den 17 april gavs tillfälle att inleda dialogen om de allmänna principerna för hela initiativet och att anta en förklaring som specificerar de gemensamma målen, mål som godtas av de nya medlemsstaterna, av de associerade länderna, Eftaländerna, länderna på västra Balkan, Ukraina, Moldavien och Ryssland.
Herr talman, mina damer och herrar, herr kommissionär!
Initiativet om de nya grannarna är ett försök att ge ny dynamik till en redan befintlig ram och berör förbindelserna med våra grannländer i söder och öster.
Det berör naturligtvis inte kandidatländerna, och inte heller potentiella kandidatländer eller länderna på västra Balkan.
Dess tillämpningsområde kan revideras i framtiden alltefter utvecklingen.
Situationen följs även i andra inte särskilt avlägsna regioner, såsom södra Kaukasien, som inte heller det i denna stund omfattas av initiativet, och jag skulle vilja påpeka att Ryssland är ett specialfall och att detta måste reflekteras i landets förhållande till detta initiativ.
Principen om differentiering, som jag har nämnt, gäller de medel, villkor och tidsramar som måste fastställas för att våra mål skall nås, vilka är att främja de gemensamma politiska och ekonomiska värderingarna, välstånd och fred.
I fråga om de politiska värderingarna utgör dessa grunden till förbättrade ekonomiska förbindelser, och de är en förutsättning för inre politisk stabilitet och ekonomiskt välstånd.
Främjandet av de politiska värderingarna bidrar även till att skapa en ansvarsfull och effektiv förvaltning som fungerar.
Unionen kan dra viktiga lärdomar av sin utvidgningsprocess och utvidga program som den fått erfarenhet av även till grannländerna.
Mer specifikt om Medelhavsländerna finns där en mängd andra religioner och kulturer, ett faktum som kan utgöra en källa till kreativitet - inte ett hinder - i samarbetet mellan Europa och Medelhavsområdet.
Vi måste tvärtom finna sätt att överbrygga det kommunikationsgap som de olika språken, religionerna, sederna och bruken skapar, så att vi samtidigt respekterar den kulturella mångfalden.
Jag kommer nu till de gemensamma ekonomiska värderingarna.
Och här är slutmålet för de grannar som inte har utsikter till medlemskap att delta på det europeiska område där det råder fri rörlighet för varor, tjänster och kapital, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Det rör sig om en utsikt som kan utgöra ett alternativ på medellång sikt även för andra länder.
Rysslands och Ukrainas inträde i det globala ekonomiska systemet har särskild betydelse.
Dessutom kan den process vi redan har satt i gång med Ryssland i avsikt att skapa ett gemensamt europeiskt ekonomiskt samarbetsområde övervägas även för de andra tre västliga grannarna, vilket givetvis skall omfatta Vitryssland när förhållandena så tillåter.
Inträde i Världshandelsorganisationen kommer att förbli en nödvändig förutsättning för att frihandelsavtal skall slutas med Ryssland och Ukraina.
Förberedelserna för att sluta ett sådant avtal med Moldavien, som redan inträtt i Världshandelsorganisationen, kommer att fortsätta.
Inte heller utsikten att upprätta ett system för fri rörlighet för personer får i dag uteslutas helt, även om det är ett långsiktigt mål.
Under förutsättning att det förenas med stränga villkor skulle det kunna erbjuda oss ett kraftfullt redskap i vår strävan att förmå våra östliga grannar att genomföra nödvändiga reformer.
Det skulle även visa att Europeiska unionen är fast besluten att förhindra att skiljelinjer skapas på grund av utvidgningen och i alla händelser ge oss handlingsfrihet.
I fråga om parterna i Medelhavsområdet har det rättsliga byggandet av samarbetet EU-Medelhavsområdet i allt väsentligt slutförts, och de flesta av dessa partner har införlivats i processen för att gradvis upprätta ett frihandelsområde med Europeiska unionen.
Avregleringen av handeln kommer att visa sig vara en katalyserande faktor även för de ekonomiska reformerna.
Det tredje målet är att garantera fred och välstånd inom och utom unionen.
Inom denna ram är det lämpligt att vi undersöker möjligheterna till närmare samarbete i viktiga internationella frågor, som terrorismen, den organiserade brottsligheten, Petersberguppdragen, skyddet av miljön, utvecklingsbiståndet och invandringen.
Utvidgningen skapar nya tillfällen men även nya utmaningar, framför allt när det gäller våra grannar i öster.
Petersberguppdragen och det förstärkta samarbetet med Ryssland och Ukraina är viktiga steg i rätt riktning.
Stora möjligheter finns även inom ramen för det förstärkta samarbetet för att hantera risker, såsom hoten till följd av miljö- och kärnkatastrofer.
I synnerhet längs våra nya östliga gränser måste hanteringen av dessa hot vara fullödig och få den ställning den ges i våra prioriteringar.
Inom ramen för samarbetet Europa-Medelhavsområdet måste vi stärka den politiska dialogen jämte säkerhetstänkandet och skapa ett område av fred och stabilitet.
Det är lämpligt att stärka denna dialog även på bilateral nivå, men också inom Barcelonaprocessens ramar.
Som ett led i det politiska samarbetet EU-Medelhavsområdet måste åtgärder vidtas som förbättrar den ömsesidiga förståelsen mellan parterna, leder till att missförstånd undviks och slutligen skapar förutsättningar för att främja samarbetet även på säkerhetsområdet.
Efter ett initiativ av Europaparlamentet verkar vi för att den parlamentariska dimensionen av samarbetet mellan EU och Medelhavsområdet skall utvecklas genom inrättande av Europa-Medelhavsparlamentet.
Målet att skapa ett område av gemensamt välstånd genom hållbar och balanserad ekonomisk och social utveckling omfattar fem delmoment.
Det första momentet, att upprätta ett frihandelsområde och att skydda miljön - två saker som inte är oförenliga utan kompletterande.
Vi anser att ramen för Europa-Medelhavsstrategin för integration av miljöhänsyn, vilken antogs vid Europa-Medelhavskonferensen för miljöministrar i Aten, är lämplig att vara vägledande för våra åtgärder på utvecklingsområdet.
Det andra momentet, att stärka rättsstaten.
Den ramtext som antogs vid Europa-Medelhavskonferensen i Valencia syftar till att genomföra ett regionalt program för samarbete på det rättsliga området, vid bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet och terrorism, och för samarbete vid hantering av frågor som rör integration av invandrare i samhället, själva invandringen samt rörligheten för personer.
Det tredje momentet, att utveckla det gränsöverskridande samarbetet och att integrera våra grannländer i de transeuropeiska näten, särskilt i transport-, telekommunikations- och energinäten.
I synnerhet när det gäller våra östgränser har det visat sig svårt att samordna de olika delarna av det gränsöverskridande samarbetet med de instrument vi har just nu - Phare, Tacis, Interreg -, och man undersöker på allvar möjligheten att inrätta ett unikt specialinstrument som omfattar alla de olika delarna av det gränsöverskridande samarbetet i de program som finns, och vi emotser Europeiska kommissionens förslag härom med intresse.
Det fjärde momentet, att uppnå ett nära samarbete på energiområdet.
Många av våra grannar är viktiga leverantörer, och vår politik kommer att inriktas på unionens energitrygghet - hela tiden med principen om differentiering för ögonen.
Det femte momentet, att ge tillräckliga incitament att genomföra reformerna.
Unionens ståndpunkt i fråga om vad dessa länder skall kunna vänta sig sedan de uppfyllt de kriterier som kommer att fastställas måste vara otvetydig.
Det slutliga målet måste vara lockande, som att sluta ett förstärkt avtal.
Med synnerlig uppmärksamhet måste vi undersöka namnfrågan.
Många gånger kan symbolism visa sig vara ett användbart instrument vid och incitament till väsentliga reformer.
Och principen om differentiering måste här tillämpas med försiktighet.
Dessa var de tankar jag hade att redogöra för i denna fråga, och jag tackar så mycket för er uppmärksamhet.
