# ID: svediakorp-gov436187
# author: Blokland (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 353
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Enligt min uppfattning har rådet på ett gediget sätt försökt att nå ett balanserat resultat i fråga om dessa avtal.
Å ena sidan är det viktigt att vi där så är möjligt stöder våra Nato-partner, som vi har goda förbindelser med, i kampen mot terrorismen.
Det ligger också i vårt eget intresse att vi strider gemensamt mot den organiserade brottsligheten.
Om detta blir lättare genom utlämnings- och samarbetsavtalet är det en stor vinst.
Samtidigt ser jag att Förenta staternas och Europeiska unionens rättssystem inte liknar varandra.
Att Förenta staterna därför inte kan behandlas på samma sätt som en EU-medlemsstat är logiskt.
Förenta staterna utgör en demokratisk enhet i vilken mänskliga rättigheter garanteras, men deras tolkning är inte alltid densamma som EU-medlemsstaternas.
Problematiken runt dödsstraffet verkar nu i tillräcklig mån vara reglerad genom rådets kompromiss.
Men frågan om en alternativ utlämning genom exempelvis en europeisk arresteringsorder eller Internationella brottmålsdomstolen återstår.
Jag förstår att rådet har diskuterat detta och också erkänt det som ett problem, men kan detta regleras på ett effektivt sätt genom att överlåta det på medlemsstaterna?
Dessutom kvarstår frågan om kraven i Europas direktiv om uppgiftsskydd kan uppfyllas i tillräcklig grad.
Med tanke på dessa ömma punkter har rådet med rätta beslutat att lägga fram dessa förslag för ratificering i de nationella parlamenten.
Den nederländska justitieministern Donner förklarade att förslagen låg inom gränserna för de nuvarande nederländska fördragen med Förenta staterna.
Hans lugna reaktion var en lättnad efter den överspända reaktionen från olika parlamentarikerkolleger inom och utom landet.
Förenta staterna pekas av vissa personer ut som en syndabock.
Inte undra på att de inte står och väntar ivrigt på att få delta i Internationella brottmålsdomstolen.
Jag har förstått att rådet har nått en kompromiss även i den här frågan.
Medlemsstater kan sluta en icke-utlämningskonvention med Förenta staterna med företrädare som sänts ut av regeringen i Washington.
Det skulle öppna för vidare förhandlingar.
Jag antar att rådet kommer att hålla oss uppdaterade i den här frågan.
