# ID: svediakorp-gov436165
# author: Ribeiro e Castro (UEN) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 221
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- (PT) Jag röstar mot det här betänkandet eftersom jag anser att stadgan för de europeiska kooperativa föreningarna (SCE-föreningar) överskrider ramen för harmonisering av lagstiftningen och utgör en ny överstatlig rättslig form.
Jag instämmer inte i åsikten att det stora antal undantag som görs för nationell lagstiftning inte kommer att skada SCE-föreningarnas nyskapande organisation.
Om man tolkar det hela strikt anser jag att det skall tas hänsyn till lokala förhållanden i stadgan för att garantera nyskapande, och jag förespråkar snarare att detta endast berikar organisationen och gör att den verkligen kan anpassas till speciella omständigheter och situationer.
Argumentet? komplettera den inre marknaden?, som används för att rättfärdiga användningen av artikel 95 är inte klart avgränsat, eftersom denna artikel kan tillämpas för nästan all lagstiftning.
Föredraganden och utskottet gör ett tydligt politiskt försök för att se till att parlamentet skall tilldelas fler och större befogenheter, och de hävdar alla att detta krav grundas på doktriner som redan är allmänt accepterade i lagstiftningen.
Jag är uppriktigt ledsen att denna strategi har använts som ett vapen och för att rättfärdiga ännu en institutionell konflikt.
Förståndet manar till att vi, i stället för att kräva ytterligare befogenheter, bör göra gott bruk av de vi redan har.
