# ID: svediakorp-gov436124
# author: Borghezio (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 385
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Situationen i Irak kännetecknas i dag av det mycket svåra problemet att definiera hur övergångsprocessen efter kriget skall legitimeras och ledas mot det vi alla vill ha, nämligen en fri och demokratisk regim som grundar sig på politisk, religiös och etnisk pluralism.
Det förslag till resolution som Förenta staterna lade fram i FN i fredags verkar marginalisera säkerhetsrådet, det reglerar oljeutnyttjandet på ett stelbent och godtyckligt sätt och det säger slutligen ingenting om hur länge den amerikansk-brittiska administrationen skall fortgå.
Därav kan man sluta sig till att den skall vara länge.
Till slut säger man att övergångsregeringen skall ledas av ockupationsmakterna i samverkan med det irakiska folket och med en samordnare från FN.
Det är en lite vag formel, som verkar begränsa FN: s roll till att framför allt samordna det humanitära biståndet, eller bara något mer än så.
Europa ställer ett bestämt krav på en mycket större delaktighet under den närmaste framtiden.
Eftersom Europeiska unionen från geopolitisk synpunkt ligger närmare till vore det verkligen absurt om vi skulle stå utanför en process som är så viktig för denna regions framtid.
Den amerikanska strategin att skapa en länk till samtalen med Iran i syfte att undvika att det starka shiitiska inslaget får en destabiliserande roll kan inte heller betraktas som positiv.
Denna etnisk-religiösa företeelse måste granskas ytterst noggrant, men i dag kan inte Europa förhålla sig overksamt till de fruktansvärda scenarier som öppnar sig i och med att al-Qaida återupptar sin terrorstrategi.
Det framstår som nödvändigt att stabilisera Irak med insatser som säkrar en religiös fred mellan de olika etniska grupperna, eftersom vi talar om ett område, Gulfområdet, där den muslimska terrorismens tentakler visar sig ha en verkligt fruktansvärd utbredning.
Den senaste attacken, som var en upprepning av attacken i Tjetjenien, gör att den internationella muslimska fanatismens utmaning av västvärlden åter blir högaktuell.
Bortsett från meningsskiljaktigheterna mellan oss och Förenta staterna om Irak måste alltså Europa ta på sig sitt fulla ansvar för att bekämpa terroristorganisationen.
Det är ju numera fullt bevisat att den också har funnit en fristad i Europeiska unionens medlemsstater, i många moskéer och muslimska centrum, vilka ofta är finansierade av Saudiarabien.
