# ID: svediakorp-gov436073
# author: Hughes (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 705
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi kommer att vänta och se vad rådet gör med de frågor vi tar upp i kväll när det gäller den rättsliga grunden.
Jag hoppas att kommissionen åter kommer att ta ställning till att godkänna ändringsförslag 14, 15, 17 och 19 om stadgan med avseende på att omfatta aspekter av effekter på sysselsättning till följd av en fusion, överföring eller ombildning som berör en europeisk SCE-förening.
Jag anser dem nämligen vara fullt motiverade.
Under tiden skulle jag vilja ta tillfället i akt att se bortom argumenten om de institutionella aspekterna och om den rättsliga grunden och betrakta de följder som dessa förslag kan få för utvecklingen av den sociala ekonomin i en europeisk union som försöker ta itu med en rad djupgående förändringar.
Globaliseringen av marknader och de traditionella sektorernas avtagande konkurrenskraft aktualiserar behovet av diversifiering av ekonomiska aktiviteter och att man undersöker nya sätt att skapa arbetstillfällen.
Tekniska landvinningar kräver en välutbildad och flexibel arbetsstyrka som i sin tur förväntar sig en arbetsmiljö som de i ökad utsträckning kan påverka.
Ökat deltagande bland kvinnor och en allt äldre befolkning med längre förväntad livslängd ökar efterfrågan på hushållstjänster och service inom omsorgen.
Dessa ökande och mer mångfacetterade behov i kombination med minskade budgetar har tvingat offentliga myndigheter att decentralisera utbudet av tjänster för att dra ned på mängden i eller nivån på utbudet av den service de tillhandahåller.
Den sociala ekonomin kan spela en viktig roll i att möta dessa utmaningar och utnyttja de möjligheter dessa utmaningar och andra omvandlingsprocesser ger.
De kan på ett sätt medverka till att utforma en ny modell för samhället och en ekonomi som bygger på solidaritet och människors känsla av tillhörighet och möjlighet till deltagande å ena sidan och innovationer och kunskaper å andra sidan.
Detta kan jag säga med visshet eftersom jag har blickat tillbaka på utvärderingen av initiativet för den tredje sektorn som löpte från 1997 till 1998 tack vare ett budgetinitiativ taget av Ghilardotti som är här i kväll.
Den utvärderingen underströk det faktum att utvecklandet av den sociala ekonomin för att tillfredsställa utestående behov skulle kunna skapa så många som 120 000 arbetstillfällen i Förenade kungariket, 380 000 i Tyskland och 100 000 i Frankrike.
Men det är kanske ändå en statistisk uppgift från utvärderingen som bäst belyser hur många jobb som skulle kunna skapas i framtiden i sektorn för kollektiva tjänster: skillnaden i sysselsättningsgrad mellan Förenta staterna och EU är som störst inom de kollektiva tjänsterna som omfattar social service, rekreation, utbildning, hälsa och samhällsvård.
Om man gör nivåerna jämförbara skulle det handla om upp till sju miljoner arbeten.
Främjande av det tredje systemet skulle bidra till en ökad efterfrågan på och ett ökat utbud av dessa tjänster.
Systemet skulle även bidra till att minska sysselsättningsklyftan för just de grupper där skillnaderna är som störst.
Vi har en mycket väl etablerad kooperativ sektor i den region av England jag kommer ifrån.
Den finns representerad inom detaljhandel, produktion, tjänster, jordbruk, bostadssektorn, bankväsendet och på en mångfald andra områden.
Denna sektor står i min egen region för 13 000 arbetstillfällen i nordöstra England.
Jag vet att många kommer att välkomna dessa nya instrument som ett sätt att ge en kraftig knuff framåt för den sociala ekonomin och sysselsättningen genom utvecklingsimpulser över nationsgränserna.
Detta skulle vara en stor fördel särskilt i samband med utvidgningen.
Jag anser också att kommissionen bör blicka tillbaka på utvärderingen av detta initiativ för den tredje sektorn.
Det gav oss stöd då och det talades mycket om att tillämpa resultaten även på ESF, ERUF och andra relevanta program.
Men bara fyra och ett halvt år senare blev jag mycket besviken över att den försiktiga hänvisningen till den sociala ekonomin inom pelaren för företag i de tidigare sysselsättningsriktlinjerna helt hade försvunnit under rubriken för utveckling av företag och främjande av skapandet av nya arbetstillfällen i de nya strömlinjeformade sysselsättningsriktlinjerna.
I det här fallet betyder inte nytt och strömlinjeformat att det är bättre och detta måste rättas till på ett mycket skyndsamt sätt.
