# ID: svediakorp-gov436067
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 697
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Låt mig först på kommissionens vägnar tacka föredragandena för de båda ansvariga utskotten för det utmärkta arbetet både med förordningen om europeiska kooperativa föreningar och med det tillhörande direktivet om arbetstagarinflytande.
Det finns i Europeiska unionen minst 130 000 kooperativa föreningar med 2,3 miljoner anställda och långt över 80 miljoner medlemmar.
Förordningen kommer att ge dessa föreningar ett liknande instrument för gränsöverskridande affärer på hela den inre marknaden som redan har beslutats för aktiebolag genom stadgan för europeiska aktiebolag.
De kooperativa förbunden i Europa som i flera år har krävt en sådan stadga är nöjda med de dokument som föreligger om förordningen.
Stadgan gör det möjligt att bilda gränsöverskridande sammanslutningar som är uppbyggda kring kooperativa strukturer.
På så sätt kommer företagen att utveckla gemensamma aktiviteter, öka sin konkurrenskraft och diversifiera sina marknader.
Parlamentet uttalade sig i en första behandling den 20 januari 1993 för stadgan för europeiska kooperativa föreningar.
Många förbättringar i kommissionens senare ändrade förslag hänför sig till parlamentets första yttrande.
Parlamentet uttalade sig för det ändrade förslaget den 2 december 1993 och bekräftade detta den 27 oktober 1999.
Förordningen är inte fullkomlig.
Den skisserar dock ett brett samförstånd kring vilka regler som skall gälla för dessa nya former av kooperativa företag.
Den erhöll ett enhälligt godkännande av alla medlemsstater i rådet, och med tanke på skillnaderna mellan de olika medlemsstaternas lagstiftning för kooperativa företag är detta ett mycket stort framsteg.
Kommissionens mål har från början varit att skapa ett instrument som å ena sidan är anpassningsbart och modernt, men som å andra sidan också gör rättvisa åt de särskilda egenskaperna i de kooperativa föreningarna, de kooperativa grundsatserna.
Det är glädjande att förordningen behåller jämvikten i sin nuvarande form.
Artikel 79 ger möjlighet att åtgärda eventuella brister i förordningen utifrån de erfarenheter som de fem första åren av tillämpningen ger.
Kommissionen kommer därför att följa tillämpningen av stadgan för att se om förordningen behöver ses över.
Parlamentets ledamöter är förstås ytterst skeptiska till rådets ensidiga och enhälligt fattade beslut att ändra det rättsliga underlaget så att parlamentet berövas sin medbeslutanderätt.
Kommissionen hänvisar till artikel 95 som rättsligt underlag för sitt förslag, eftersom denna artikel syftar till att fullända den inre marknaden.
Vi menar, nu som förr, att artikel 95 är det enda rätta rättsliga underlaget.
De på nytt föreslagna ändringarna rör nästan uteslutande skyddet av de rättigheter som de anställda redan har.
Kommissionen anser att dessa rättigheter skyddas fullt ut av direktivet.
Detta skall finna sin motsvarighet i grundandet av en europeisk kooperation.
Direktivet är rätt plats för dessa regler och vi kan därför inte stödja ändringsförslagen.
Så till det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande.
Det föreslagna direktivet om en komplettering av förordningen utgör en mycket omfattande regelsamling som syftar till att på ett lämpligt sätt garantera arbetstagarnas rätt till utbildning, samråd och medbestämmande.
Dokumentet grundar sig huvudsakligen på motsvarande direktiv som godkändes för de europeiska bolagen för ett och ett halvt år sedan och bör enligt kommissionens uppfattning finna ert stöd.
Parlamentet vill nu genomföra några väsentliga ändringar.
Många av ändringarna innebär entydiga förbättringar.
Efter att ingående och objektivt ha prövat parlamentets alla ändringsförslag är kommissionen beredd att godkänna hälften av dem helt eller delvis och att stödja dessa i rådet.
Ändringsförslag 5, 9, 10, 11, 12, 19 och 22 godkänner vi fullt ut.
Kommissionen är också införstådd med några andra ändringsförslag som dock kräver en eller annan liten formuleringsändring för att medlemsstaternas intressen skall värnas.
Detta rör ändringsförslag 4, 14, 17, 20 och 21.
Vi tror att även rådet är öppet för de flesta av dessa ändringar oavsett diskussionerna om det rättsliga underlaget.
Därmed hoppas vi att rådet skall kunna godkänna både förordningen och direktivet i juni så att det skapas en fördelaktig rättslig ram för de europeiska kooperationer som vill utvidga sin verksamhet på ett gränsöverskridande plan samtidigt som vi kan garantera ett lämpligt skydd för arbetstagarnas rättigheter.
