# ID: svediakorp-gov436009
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 544
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


För det första, med avseende på dricksvatten i utvecklingsländer, har kommissionen i sitt meddelande om förvaltning av vatten i utvecklingsländer föreslagit att man bör prioritera en säker tillgång till vatten för alla människor - särskilt de fattigaste - i tillräcklig mängd av god kvalitet samt ändamålsenlig avfallshantering med det allmänna syftet att minska fattigdomen och förbättra människors hälsa och livskvalitet.
Denna tonvikt på säker tillgång till vatten och sanitet förstärktes ytterligare i samband med världstoppmötet om hållbar utveckling genom att EU: s vatteninitiativ startades och att det strategiska partnerskapet mellan EU och Afrika om vattenfrågor och sanitet undertecknades.
Efter Johannesburg började vi koncentrera oss på en långsiktig ansträngning för att omsätta dessa politiska åtaganden i praktiken på marken och för avloppssyften även under marken.
Vi är involverade i en dialog för att förankra denna process i länderna.
Det centrala i denna åtgärd är att fungera som en katalysator och stödja medverkan från alla parter på lokal, nationell och regional nivå, från statliga och lokala regeringar till användarna i det civila samhället och de privata yrkesmässiga aktörerna där vatteninitiativets partnerskap mellan en mångfald intressenter återspeglas.
Ett nyckelmål är att fokusera på millennieutvecklingsmålen och målsättningarna tillgång till vatten och sanitet för de fattiga.
Detta förhandlade vi om i Johannesburg och nu försöker vi ta itu med problemen.
Kommissionen undersöker också möjligheterna att öka det ekonomiska stödet för dessa mål.
I detta ingår att eventuellt inrätta en särskilt vattenfond och att använda utvecklingshjälp som en katalysator för att locka fram andra ekonomiska resurser som en reaktion på att länderna prioriterar vattnet i strävan att minska fattigdomen och främja hållbara utvecklingsstrategier.
Detta kommissionsförslag presenteras i meddelandet om inrättandet av en EU-vattenfond.
För det andra, med avseende på dricksvatten i industriländer, började Europeiska unionen vidta mått och steg för över 20 år sedan för att garantera kvaliteten på dricksvattnet.
I dricksvattendirektivet från 1980 fastlades kvalitetsnormer för dricksvatten och även skyldigheter för regelmässiga kontroller.
Det syftade alltså till en hög skyddsnivå i hela unionen.
Dricksvattendirektivet ändrades 1998 för att stämma av parametrar och tillhörande värden och vid behov strama upp dem och skapa öppenhet och insyn samt mer information för medborgarna.
För att skydda vattenresurserna på ett komplett sätt omstrukturerade Europeiska unionen nyligen sin politik för skydd av vatten fullständigt genom att anta ramdirektivet på vattenpolitikens område: Skydd av alla vatten, floder, grundvatten och kustnära vatten och fastslående av bindande skyldigheter att uppnå eller upprätthålla hög kvalitet för alla dessa vatten till senast 2015.
Vidare avser det att garantera en bred medverkan från medborgarnas, intressenternas och de icke-statliga organisationernas sida vid utvecklandet av de nödvändiga skyddsåtgärderna samt att bekräfta miljömålet genom ekonomiska instrument som exempelvis ekonomisk analys och vattenprissättning där kostnadstäckningen beaktas och på så vis främja vettig användning av vatten och skydda våra vattenresurser.
Miljöpolitik på vattnets område är komplicerad och understöds av riktade åtgärder inom forskningspolitik där det inom sjätte ramprogrammet läggs ned stor energi och stora ekonomiska resurser på frågan om vattenresurser och skyddet av dessa.
Det gäller både inom dagens medlemsstaters regionalpolitik genom instrument som struktur- och sammanhållningsfonderna och i kandidatländerna genom instrument som ISPA och Phare.
