# ID: svediakorp-gov435981
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,688
# sentences: 75
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter, ärade herr föredragande, ärade observatörer från de blivande medlemsstaterna!
Det är en mycket stor glädje att i dag få lägga fram budgetförslaget för 2004 i sin nya konstellation.
Budget 2004 är i djupaste mening en historisk budget.
För första gången omfattas 25 medlemsstater.
Från den 1 maj 2004 kommer de nya medlemsstaterna att vara delaktiga i alla stödprogram ur den europeiska budgeten.
Detta är också första gången som en utvidgning inte äger rum till den 1 januari, utan senare under året.
Detta medför särskilda utmaningar för budgeten.
Från den 1 januari till slutet av april kommer vi att ha en budget för ett EU med 15 medlemsstater och därefter sker en ökning till ett EU med 25 medlemmar.
Budgetförslagen omfattar därför både sifferuppgifter för EU-15 och för den utvidgade unionen, men alla samråd kommer att hållas för EU med 25 medlemsstater redan från början.
Den tredje särskilda egenskapen är att budgetreformen för EU nu får effekter fullt ut, och för första gången är den officiella budgeten strukturerad efter de politiska områdena, dvs. enligt principen om en så kallad activity based budgeting (en verksamhetsbaserad budgetprocess).
I informativt syfte har den traditionella varianten dock lagts fram för budgetmyndigheterna som ett komplement.
Dessutom har ni till ert förfogande ett nytt arbetsdokument där nästa års mål formuleras för varje verksamhetsområde.
Budgetprocess 2004 kommer således att vara innovativ i ordets rätta bemärkelse.
För kommissionens budgetförslag har vi tillämpat den ram som på nytt slogs fast för budgetplanen med avseende på utvidgningen enligt Europaparlamentets beslut den 9 april, och inom vilken resultaten från Köpenhamn ryms, dvs. resultatet av förhandlingarna mellan rådet och kandidatländerna precis som resultatet av förhandlingarna mellan rådet och Europaparlamentet.
Jag vill återigen passa på att tacka alla som har deltagit i förhandlingarna.
Det känns mycket bra att så att säga alla frågor inom den finansiella ramen för utvidgningen efter långa förhandlingar nu har landat, innan anslutningsfördragen undertecknas och före budgetprocess 2004.
Därmed har alltså alla beslut rörande ramen fattats.
Vilka är nu hörnsiffrorna i budgetförslag 2004?
Budgetvolymen för åtagandebemyndigandena skall under 2004 öka till 112 miljarder euro.
Därav 11,8 miljarder euro till åtagandena för de nya medlemsstaterna.
EU-15 får enligt vårt förslag en ökning på endast 0,7 procent, och då har särskild hänsyn tagits till de politiska prioriteringarna stabilitet och hållbar tillväxt.
Utgifterna, dvs. betalningsvolymen, skall enligt kommissionens förslag uppgå till 100,6 miljarder euro 2004.
Detta är en försiktig ökning på 3,3 procent jämfört med budget 2003.
Denna relativt måttliga ökning är möjlig genom att budgetåtagandena, utgiftsvolymen för EU-15 sjunker med 2 procent.
Bakgrunden till detta är att det nästa år kommer att krävas mindre betalningsmedel i strukturfonderna än i år eftersom betalningarna för att avsluta de gamla programmen belastar detta år.
Av den budgetvolym på 100 miljarder euro som vi föreslår är 5 miljarder euro avsedda för betalningar till de nya medlemsstaterna.
Nästa år kommer dessutom betalningar ur förberedelseprogrammen att komma de nya medlemsstaterna till godo, varför det totalt sett garanteras att alla nya medlemsstater blir nettomottagare, vilket ju har varit riktlinjerna från början av förhandlingarna.
För jordbruksutgifterna - jag kommer nu till de enskilda kategorierna - anslås 48 miljarder euro.
Jordbruksreformen kommer för övrigt endast att ge utslag på några få speciella områden, exempelvis mjölksektorn under 2004, medan övriga effekter blir kännbara först senare.
Av den totala volymen på 48 miljarder euro går 6,5 miljarder euro till stöd för landsbygdens utveckling, varav 1,7 miljarder är avsedda för de nya medlemsstaterna.
Det finns ju totalt sett två särskilda egenskaper för de nya medlemsstaterna när det gäller jordbruksbudgeten för nästa år, nämligen för det första det unika att direktstöden till bönderna i de nya medlemsstaterna träder i kraft först 2005 eftersom vi ju har en timelag, en tidsfördröjning, i regelverket vad gäller detta.
Den andra specialiteten är att stödet för landsbygdens utveckling i de nya medlemsstaterna ju är väsentligt högre, så att säga oproportionerligt högt i jämförelse med EU-15.
En annan särskild egenskap är att programmen för att stödja landsbygdens utveckling i de nya medlemsstaterna är så kallade fördelade utgifter.
Detta är ett beslut som tar hänsyn till det faktum att förvaltningsförmågan för att klara av programmen ju först måste byggas upp.
När det gäller jordbruksbudgeten vill jag säga att kommissionen, precis som alla andra år, kommer att lägga fram ett tilläggsdokument i oktober även för budget 2004, som tar hänsyn till de senaste bedömningarna om utvecklingen av marknadssituationen och givetvis även till att vi för tillfället har en mycket stor rörlighet i euro / dollarkursen, vilket ju också är med och påverkar den totala jordbruksbudgeten.
Strukturfonderna spelar totalt sett en mycket framträdande roll i den utvidgade unionen.
Dessa fonder är ju vårt huvudsakliga instrument när vi finansiellt skall påskynda och stödja den ekonomiska upphämtningsprocessen.
Därför har vi föreslagit en ökning på totalt 20,8 procent för strukturfonderna i fråga om åtagandebemyndigandena.
En stor del av detta faller inom ramen för sammanhållningsfonderna, som ju särskilt avsätter medel för samfinansiering av åtgärder för infrastrukturen på området transport och miljöskydd.
Den största ökningen rör de interna politiska områdena, dvs. det som kallas kategori 3.
Här föreslås totalt en ökning på 27 procent för åtagandebemyndigandena.
Detta beror ju bl.a. på att parlamentet har strävat särskilt efter ytterligare spelrum här.
Tilldelningen i kategori 3 präglas ju av alla politiska prioriteringar, av utvidgningen, stabiliteten och en hållbar tillväxt.
För de nya medlemsstaterna har bl.a. medel avsatts för att de skall kunna delta i befintliga gemenskapsprogram, vilket ju delvis är fallet redan nu.
I enlighet med Köpenhamnsbesluten kommer även medel att ställas till förfogande för helt nya program i de nya medlemsstaterna, nämligen 317 miljoner euro för att genomföra Schengenöverenskommelsen, dvs. uppbyggnaden av inrättningar för att skydda de yttre gränserna, 221 miljoner euro för att stärka förvaltningskapaciteten i anslutningsländerna och 138 miljoner euro för nedläggning av kärnkraftverk.
Totalt sett omfattar budgetförslaget mycket stora ökningar till stöd för ett område med säkerhet, frihet och rättvisa.
Även forskningsutgifterna kan växa till 4,8 miljarder euro nästa år.
Detta visar att Lissabonmålen, dvs. utvecklingen av ett kunskapsbaserat samhälle, har mycket hög prioritet i den europeiska budgeten även i den utvidgade unionen.
Många stödprogram, t.ex. för forskning, miljöskydd och ungdomsutbyte för att bara nämna några, är fleråriga program som har beslutats inom ramen för beslutsförfarandet.
Därför måste den nya tilldelningen slås fast för utvidgningen för de kommande åren, dvs. för programmens löptid.
Kommissionen har lagt fram förslag på en ökning av dessa program, och vi bör sikta på att snarast möjligt besluta om en anpassning till utvidgningen för att se till att all planering har detta som mål.
Detta är ju av särskild vikt för anslutningsländerna.
Kommissionen har här tagit hänsyn till Europaparlamentets prioriteringar enligt de enskilda utskottens yttranden och betänkandet av Colom i Naval och Böge.
För de utrikespolitiska åtgärderna föreslår kommissionen åtaganden på närmare 5 miljarder euro, vilket motsvarar 2003 års nivå.
För Balkan, för att bara nämna några punkter, skall stödnivån stabiliseras efter återuppbyggnadsåren.
Medlen för detta står till förfogande.
Detta vore också ett tydligt tecken på EU: s åtaganden i regionen.
För en mer intensiv grannskapspolitik föreslår kommissionen dessutom en ökning av medlem för Medaprogrammet, närmare bestämt en ökning med 14 procent, och medlen för Afghanistan bör anslås i enlighet med de internationellt givna löftena.
Bulgarien och Rumänien blir kvar i förberedelsekategorin och gruppen av länder som anslutningsförhandlingarna ännu inte har avslutats med.
Alla institutioner har åtagit sig att ge ett ökat stöd till staterna för att de skall nå målet att anslutas till unionen 2007.
En ökning med 20 procent har föreslagits som en ökning av stödet till Bulgarien och Rumänien nästa år.
Även för Turkiets del kommer medlen att ökas väsentligt inom ramen för förberedelsestrategin, och jag hoppas verkligen att medlen för att stödja reformerna skall kunna utnyttjas.
Slutligen vill jag också nämna nästa års så kallade obundna schablonsumma, eller cash facilities, på 1,4 miljarder euro till de nya medlemsstaterna.
Förvaltningsutgifterna behöver anpassas till de nya kraven.
Kommissionens förslag omfattar 780 nya tjänster för kommissionen, vilket motsvarar den plan som vi lade fram för er förra året och som för det första syftar till att vi skall klara uppgifterna i samband med utvidgningen, för det andra till att nya medarbetare från de nya medlemsstaterna successivt skall kunna tas upp i förvaltningen och för det tredje till att bemästra den språkliga mångfalden.
Budgetförslaget ger totalt sett prov på mycket ambitiösa utgiftsprogram.
Även budgetordningens principer skall dock värnas, vilket kommissionen gör i sitt förslag.
Totalt sett hamnar budgetplanen enligt kommissionens förslag 3,4 miljarder euro under den övre gränsen för åtagandebemyndigandena och långt under den övre gränsen för betalningsbemyndigandena.
Budgetförslaget lämnar marginaler, dvs. ett spelrum på alla områden utom strukturfonderna.
Jämfört med i år kommer budgetvolymen till och med att sjunka uttryckt i procent av EU: s ekonomiska verksamhet, dvs. den europeiska BNP-kvoten, nämligen till under 1 procent.
Detta visar att det går att förena dessa båda - nämligen å ena sidan ambitiösa utgiftsprogram och utvidgningen och å andra sidan budgetdisciplinen.
Mina damer och herrar!
Framför oss har vi en budgetprocess som verkligen medför många nyheter.
Detta kräver stora ansträngningar av alla, men de beslut vi tidigare har fattat utgör en god grund, och jag tror att bara det fantastiska faktum att detta kommer att bli den första budgeten för den utvidgade unionen kommer att sporra oss alla till att fatta bra beslut i december.
Ett stort tack!
