# ID: svediakorp-gov435850
# author: Langenhagen (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 676
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


God kväll fru de Palacio, god kväll herr talman!
Herr Piétrasanta, det gläder mig att ni hänvisade till det förslag som vi alla gemensamt har undertecknat, för det visar verkligen att vi här är lite hjälplösa.
Men å andra sidan vill vi också att dessa frågor skall få en fortsatt behandling.
Herr Savary, jag uppskattade när ni sade:? Jag talar här som europé?, alltså inte som expert eller fransman.
Även här visar det sig igen vad det egentligen handlar om.
I själva verket diskuterar vi i denna sena timme inte något mindre än en av Europas nyckelfrågor under 2000-talet.
Med tanke på krisen inom den europeiska ekonomin, och särskilt inom den sektor som vi behandlar i kväll, måste ett självständigt och oberoende Europa energiskt vilja syfta till att främja grenar inom näringslivet, och det betyder att man skall erinra sig sin ursprungliga styrka.
Det för inte framåt, det är snarare ett gigantiskt slöseri med allmänna medel, om man i flera årtionden i alla medlemsstater bedriver en utgiftspolitik, där man inte klarar av att ge några nya impulser, utan syftar till att bevara traditionell kapacitet och på så vis blundar för de ekonomiska realiteterna.
Vi behöver helt enkelt - det har vi alla betonat i kväll - moderna ansatser för Europas framtid, både i ekonomiskt och tekniskt avseende.
Jag vill därför i dag bryta en lans för ett starkare engagemang inom EU för världsrymden.
EU får ju inte missa anslutningen till ett framtidsinriktat segment av spetstekniken, där det kan skapas och redan har skapats viktiga arbetstillfällen.
Därför behöver vi helt enkelt mer engagemang och mer stöd till rymdfartspolitiken.
I stället för kortfristiga och kortsiktiga åtgärder, som jag tyvärr inte minst också har upplevt det hemma hos mig, krävs det här ett strategiskt tänkande över alla gränser.
Man kan undra: varför världsrymden?
Varför skall Europa engagera sig i världsrymdens vidder?
Är det inte mer meningsfullt att investera pengar på jorden?
Har vi överhuvud taget pengar till det?
Jag vill svara: Att behärska och utnyttja världsrymden är nyckeln till framgång i den moderna teknikens värld.
Låt mig förklara detta med några exempel.
Oavsett om vi arbetar med kommunikations-, navigations- eller observationssystem så spelar satelliter en avgörande roll.
Som vi just har hört, hänger hela sektorer redan i dag samman med användningen av satellittekniken, och vi är redan så vana vid det att vi inte tänker på det.
Meteorologi, kartografi, transporter, medicin etc.: Pengar som investeras inom dessa forskningsområden ger flerfalt igen.
Ta här också Galileo som exempel.
Men om det inte sker en kontinuerlig uppgradering, om det inte forskas, om det inte ständigt kommer fram innovationer, om det inte också ställs ekonomiskt stöd till förfogande, då kommer den europeiska rymdfartssektorn att tyna bort eller försvinna helt.
Vi behöver alltså ett nytt kapitel inom den europeiska rymdfartspolitiken, och jag välkomnar de positiva ansatserna som finns i grönboken om rymdfartspolitiken.
Det behövs absolut en sammanhållen rymdfartspolitisk strategi och exakta åtgärdsriktlinjer, så att Europas rymdfart inte försvinner i ett svart hål, utan får ny fart.
Därför har vi beslutat att utforma dagens resolution från Europaparlamentet nu.
Vi får inte vänta tills Europas sista raket har avfyrats.
Om det sker, då kommer vi inte längre att kunna hålla stånd mot någon konkurrens från en tredje part, och det vore det värsta som kan hända oss.
Medlemsstaterna i Europeiska rymdorganisationen (ESA) måste agera, Galileo testas nu, och vi måste faktiskt införliva frågan i konventets fördrag.
Det är det största och viktigaste kravet.
Därför hoppas jag att vi i morgon kommer att åstadkomma en gemensam resolution, en gemensam text, som på torsdag också kommer att stödjas av hela parlamentet!
