# ID: svediakorp-gov435822
# author: Seppänen (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 351
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är förvånande att marknadskrafterna inte på egen hand har lyckats förbättra bränslenas energieffektivitet inom produktionen av kraftvärme.
Eftersom värmen som uppstår i samband med produktionen av el kan användas både till uppvärmning och nedkylning, utgör den en ekonomisk resurs som man skulle tro att produktionsanläggningarna själva var intresserade av att utnyttja.
Direktivet behövs inte enbart för att man med dess hjälp skall kunna trygga verksamheten på den gemensamma energimarknaden.
Det behövs också för att tvinga medlemsstaterna att inrikta sina resurser på en effektiv användning av bränslen för att främja effektiv energianvändning och miljöskydd.
Inom EU är man synnerligen slarvig när det gäller att sätta upp gemensamma mål.
Man sätter upp mål, men skapar inga resurser eller påföljder för att nå målen.
Ett exempel på målsättningar som baserar sig på förhoppningar är det förslag till främjande av kraftvärme som nu behandlas.
Målet att höja produktionen av kraftvärme till arton procent av den totala elproduktionen fram till 2010 eller 2012 är en from förhoppning.
Marknaden producerar kraftvärme om det är ekonomiskt lönsamt.
Direktivet innebär ingen frigörelse från marknadens osynliga styrande hand.
Små produktionsenheter är ofta innovativa.
Där utnyttjas sådana marginaler som inte intresserar stora producenter.
Därför ger man i flera av ändringsförslagen akt på att små producenter skall få ett jämlikt bemötande på den avreglerade marknaden som styrs av de stora producenterna.
Det är motiverat att kräva att tillgången till nätet skall tryggas för små producenter, och att de är berättigade till ett rättvist pris för kraftvärmen.
Jag vill i det här sammanhanget också ägna uppmärksamhet åt de problem som uppstår om olika direktiv inte samordnas med varandra.
Direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgas får till exempel inte stå i strid med det här direktivet.
Det är fråga om ett syntetiskt marknadsdirektiv, när direktivet om kraftvärme å sin sida är ekonomiskt-tekniskt till sin karaktär.
Direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter gynnar inte de europeiska företagen, vilket det här direktivet gör.
