# ID: svediakorp-gov435819
# author: Rübig (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-05-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 750
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Först vill jag tacka föredraganden Glante så hjärtligt för det utmärkta samarbetet.
När jag första gången läste betänkandet förstod jag att det skulle bli nödvändigt med några diskussioner här, men jag tror att vi i parlamentet är ense om målet för direktivet.
Direktivets syfte är helt enkelt att ställa energibesparingen och energieffektiviteten i centrum.
Jag tror att vi har enats på ett mycket bra sätt efter långa diskussioner.
Föredraganden lade till att börja med fram cirka 40 ändringsförslag, som sedan låg till grund för en utmärkt diskussion.
Jag måste säga att han inte bara har hanterat den tekniska delen på ett mycket bra sätt, utan framför allt också den mänskliga delen med att gå varandra till mötes och anstränga sig för att komma fram till kompromisser.
Till slut hade det lämnats in 240 ändringsförslag, som vi naturligtvis gemensamt arbetade oss igenom.
Vi försökte att uppnå en kompromiss, och den blev också verkligt bra.
Nu har vi en helt konsoliderad version framför oss, som jag tror att vi alla kan vara nöjda med.
Omröstningen i utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi visade också att det gått i rätt riktning.
Vi har naturligtvis också förberett några små ändringar för denna behandling, men jag tror att den grundprincip som vi gemensamt har utarbetat kommer att få mycket stor effekt när det gäller energiförsörjningen.
För oss var det framför allt viktigt att finna ett harmoniserat system för beräkningsmetoden.
Det var inte i första hand beräkningsmetoden som stod i centrum, eftersom det här funnits många olika utgångspunkter och möjligheter.
Det var snarare viktigt att finna en grundval för hela Europa, så att det harmoniserade systemet också kan användas överallt, oavsett om det avser nord eller syd, eller på andra områden.
Vi vet att det finns länder i Europa där det är mycket varmt, och länder som har mycket stort uppvärmningsbehov; å ena sidan kylsystem och å andra sidan värmesystem, här finns det alltså de mest varierande intressen.
Här vill jag tacka de s.k. lobbyisterna, som verkligen har gjort ett utmärkt arbete och förklarat ingående vilka möjligheter som finns.
Till slut hade vi lärt oss mycket i de många debatterna och diskussionerna och kvällsarrangemangen, där vi ofta satt mycket länge och diskuterade dessa saker.
Det är naturligtvis vårt mål att i framtiden öka andelen kraftvärme från 9 till 18 procent.
Det måste stå klart att det är önskvärt med en fördubbling.
Vi skulle gärna vilja att Europeiska standardiseringskommittén (CEN Workshop) arbetar tillsammans med kommissionen på detta område för att beräkna formeln, och att normeringen än en gång diskuteras med alla deltagande, så att vi eventuellt får ännu en variant att diskutera, om det blir en andra behandling, vilket jag förmodar.
På så vis tillhandahåller vi, via CEN Workshop, en slutgiltig lösning för den fortsatta behandlingen.
Jag tror att kraftvärme principiellt, just när vi tittar på mini-kraftvärmen, också kan utlösa en helt ny debatt om elförsörjning och energiförsörjningssäkerhet.
Just säkerheten för de små kretsloppen är en mycket intressant princip för framtiden.
Vi känner ju alla till från den förnybara energin, från de olika kraftvärmepannorna som vi redan har på landsbygden och i de små byarna, att kraftvärmen där har fått mycket bra kritik och att marknaden dessutom naturligtvis fungerar på ett helt annat sätt.
Om vi alltså inte bara tittar på de stora anläggningarna, som har stått i centrum, utan i framtiden också ser till de många små anläggningarna, de regionala anläggningarna, kanske rentav de hushållsanläggningar som vore möjliga i framtiden, kan man också på så vis uträtta något på marknaden.
I Wels, den stad som jag kommer från, planerar man ett projekt som kallas energyland.
Energyland skulle egentligen vara Europa.
Vi anstränger oss för att i detta energyland ställa forskning och utveckling i centrum, och framför allt inom utbildningsområdet presentera dessa nya metoder, dessa nya stödmöjligheter för den breda allmänheten, och särskilt för näringslivet.
Vi bör naturligtvis i framtiden i ökad utsträckning ägna oss åt energin och åt infrastrukturen inom energiområdet, eftersom energiförsörjningssäkerhet och energieffektivitet säkert hör till de primära målen för Europeiska unionen.
