# ID: svediakorp-gov435661
# author: Rod (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 509
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Handeln med kaffe genomgår för närvarande en djup kris.
Arbetstagarna inom kaffesektorn kan inte längre leva av sin produktion.
Marknadspriserna, som sätts av de fyra största multinationella företagen, som gör oanständiga vinster, är alltför låga för att producenterna skall få den vinstmarginal de behöver för att kunna fortsätta sin verksamhet.
Eftersom produktionstakten är alltför hög minskar också själva kvaliteten på kaffet.
Som en konsekvens av att det saknas ett internationellt system för att stabilisera priset på kaffe och på råvaror i allmänhet, blir producenternas situation ohållbar.
Det måste bli ett slut på denna produktivitetsspiral som ruinerar miljoner jordbrukare i de fattiga länderna, utan några hänsyn till arbets- och miljölagstiftning.
Vissa kommer att hävda att det är ett rent sammanträffande att denna kris uppkommer samtidigt som Stabex har försvunnit från Cotonouavtalet.
Men det nya systemet med snabba utbetalningar kan inte hjälpa de kaffeproducerande länderna.
Som största kaffeimportör har Europeiska unionen ett primärt ansvar för att lösa denna kris.
Europeiska unionen måste införa ett katastrofprogram, som finansieras genom outnyttjade EUF-medel, i syfte att mildra inkomstförlusterna för befolkningen i de berörda länderna.
Vi uppmanar kommissionen att snarast utarbeta ett meddelande om basprodukter.
Kommissionen måste också stödja Internationella kaffeorganisationens kvalitetsprogram.
Mer långsiktigt måste Europeiska unionen genomföra en rad åtgärder för att bekämpa volatiliteten på kaffe och andra basprodukter, exempelvis inom ramen för nationella och regionala utvecklingsplaner.
Europeiska unionen måste stödja en diversifiering av jordbruksproduktionen i syd och stödja valet av ett kvalitetsjordbruk samt bidra till att stärka kaffeproducenternas inflytande gentemot livsmedelsföretagen.
Framför allt måste kommissionen stödja införandet av rättvisa handelsstrukturer och underlätta marknadstillträdet för de produkter som produceras inom dessa strukturer.
Det finns ett allt större behov av ett meddelande från kommissionen i denna fråga.
Frågan om en stabilisering av priset på de råvaror som en majoritet av de minst utvecklade länderna är beroende av måste tas upp i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna.
Den? utvecklingsrunda? som inleddes i Doha verkar särskilt lämplig, om man vill att utvecklingsländerna verkligen skall dra nytta av världshandeln, som för närvarande snarare sker på deras bekostnad.
Exempelvis måste de kvarvarande tullarna på kaffeprodukter slopas.
Europeiska unionen måste använda sig av allt sitt inflytande vid WTO-ministerkonferensen i Cancun för att göra handeln med utvecklingsländerna mer rättvis.
Vi är för övrigt positiva till det franska förslaget om att föra upp råvarufrågan på dagordningen för det kommande G8-mötet.
De stora kaffeföretagen Nestlé, Kraft, Sara Lee och Procter &amp; Gamble kan inte fortsätta att ostraffat? sko sig?.
De måste gå med på att anta etiska regler i överensstämmelse med Internationella arbetsorganisationen och FN och betala rätt pris för råvarorna, ett pris som avspeglar de sociala och miljömässiga kostnaderna för odling och produktion.
Om producenter och arbetstagare inom kaffesektorn skall få en rättvis ersättning, är rättvis handel inte ett alternativ, utan den enda hållbara globala lösningen.
