# ID: svediakorp-gov435659
# author: Wijkman (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 658
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka kommissionsledamot Liikanen för det inledande anförandet.
Precis som han säger har priset på kaffe sjunkit dramatiskt under de senaste åren.
Vi har i dag det lägsta realpriset på decennier, och det verkar inte särskilt troligt att priserna kommer att öka under överskådlig tid.
Priset för själva råvaran är i dag ungefär en procent av priset på marknaden.
En genomsnittlig kaffeodlare i Tanzania eller Kenya tjänar i bästa fall några euro i veckan.
Det gör att han eller hon - det är för övrigt ofta kvinnor som arbetar på kaffeodlingarna - måste slita en vecka eller mer för att ha råd med en enda kopp kaffe i baren här i Strasbourg.
Framtill slutet av det kalla kriget hölls priserna hyggligt uppe.
Det gick att överleva på att odla kaffe.
De senaste årens utveckling har emellertid varit förödande.
Konkurrensen har hårdnat.
En av många orsaker är att Världsbanken har hjälpt nya länder utanför Afrika att organisera storskalig odling av kaffe.
Som så ofta har således subventioner, hur angelägna de än kan framstå i det enskilda fallet, kommit att skada prisbilden och därmed överlevnadsmöjligheterna för miljoner små kaffeodlare, framför allt i Afrika.
Prisraset på kaffe har lett till en utbredd kris för tiotals miljoner kaffeodlare i många tiotals utvecklingsländer, där kaffet inte bara är en viktig källa till arbetstillfällen och inkomster på landsbygden utan också till valutaintäkt.
Ett problem i detta sammanhang, vilket även Liikanen tog upp, är att det ofta förekommer en alltför ensidig odling.
Det förstärker naturligtvis krisens konsekvenser.
Så länge små kaffeodlare bara är beroende av en enda gröda, är och förblir deras ekonomiska situation oerhört känslig.
Att diversifiera produktionen framstår således som oerhört viktigt, och det finns möjligheter som inte har tagits tillvara.
Det förutsätter emellertid att man tar ett helhetsgrepp på odlingssystemet.
Jag skall inte gå in på någon närmare vetenskaplig analys, men låt mig ge ett exempel: Kaffebusken kan inte användas som djurfoder i dag.
Den innehåller koffein som djuren inte tål.
Det intressanta är dock att det går att odla utmärkta, näringsrika svampar på restmaterial från kaffebusken.
Dessa svampar, t.ex. shitakisvamp, har ett högt näringsvärde och ger ett mycket högre kilopris på marknaden än vad kaffe gör.
När svamparna har gjort sitt och sugit upp koffeinet, då kan restmaterialet ges som foder till djuren.
Plötsligt har man flera olika inkomstströmmar och fler arbetsmöjligheter för den fattige kaffeodlaren.
Det pågår för närvarande intressanta projekt, bl.a. i Colombia, för att främja en bredare syn på odlingssystemet.
Det förutsätter dock, vilket säkert var och en förstår, kunskap från olika forskningsdiscipliner och inte en ensidig inriktning på en enda gröda.
Liksom kommissionsledamot Liikanen, tror inte heller jag att det finns enkla och snabba lösningar.
Frågan måste dock ändå tas upp, och det måste ske omgående inom ramen för hela Dohaprocessen, framför allt inom ramen för vårt fortsatta samarbete med de länder som är aktuella.
Som vi antyder i denna resolution, kan en lång rad åtgärder vidtas på kort sikt, framför allt för att hjälpa de kaffeodlare som har hamnat i denna mycket besvärliga situation.
Det borde vara möjligt att utnyttja de stora överskott som finns inom Europeiska utvecklingsfonden för att öka ansträngningarna i fråga om landsbygdsutveckling, en landsbygdsutveckling som då får en mer diversifierad form än en ensidig inriktning på enskilda grödor.
Det borde också vara möjligt genom en dialog med de stora kaffeproducenterna och dem som säljer kaffet att se till att bättre löner betalas till de fattiga kaffeodlarna.
Jag har bara hunnit beröra några få aspekter på denna fråga.
Jag tackar för Liikanens inlägg och jag ser fram emot en fortsatt dialog.
