# ID: svediakorp-gov435654
# author: Schörling (Verts/ALE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 701
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, kommissionär, kolleger!
Syftet med detta förslag till direktiv är att för tjugofemte gången ändra rådets direktiv 76 / 769 / EEG som gäller begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat.
Den nuvarande kemikalielagstiftningen anger att så snart ett ämne eller preparat har klassificerats som cancerframkallande, mutagent eller reproduktionstoxiskt, skall det införas i denna bilaga och inte släppas ut på marknaden.
Detta förslag gäller 44 nya ämnen, som skall läggas till denna lista.
Jag tror att vi alla är överens om att det är mycket bra att detta görs och om att vi naturligtvis skall anta förslaget om att lägga till dessa ämnen.
När parlamentet behandlade detta ärende första gången ansåg vi att det fanns två brister i den nuvarande lagstiftningen som vi mycket gärna ville rätta till.
Vi ansåg att vi inte behövde vänta på den nya kemikalielagstiftningen, utan att vi för folkhälsans skull ville vidta ändringar mera omgående.
Den första bristen var att användning av CMR-ämnen, cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen, i konsumentprodukter inte var förbjuden.
Det gäller bl.a. golvbeläggningar, leksaker för barn och textilier, som vi konsumenter kommer i kontakt med dagligen och där vi verkligen exponeras för dessa kemiska föreningar.
Vi ville därför ha ett förbud.
Den andra bristen gällde att vi naturligtvis ville ha ett förbud mot användning av CMR-produkter i kosmetiska produkter.
Rådet har sedan dess avvisat parlamentets ändringar.
När det gäller kosmetiska produkter har vårt förslag ändock blivit tillgodosett.
Vid en förlikningsförhandling har man kommit överens om att förbjuda CMR-ämnen i kategori 1 och 2 i kosmetikadirektivet när den sjunde ändringen gjordes.
Därmed kan sägas att parlamentets förslag beträffande kosmetiska produkter har blivit tillgodosett.
När det gäller den förstnämnda typen av produkter fanns det tre huvudskäl till att rådet ville avvisa parlamentets ändringar.
För det första ansåg man att det saknas vetenskapliga utvärderingar eller riskbedömningar för detta.
Det har faktiskt gjorts riskbedömningar.
Det har också funnits ett förslag från kommissionen om att då konsumenternas användning av kemiska medel inte kan kontrolleras kan säkerhet garanteras endast genom att man förbjuder cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen och preparat för allmänt bruk.
Enligt min och utskottets uppfattning finns det ingen anledning att inte göra samma bedömning för användning av konsumentprodukter.
Argumentationen går således inte ihop i det avseendet.
För det andra hänvisade rådet till att det gäller ett mycket stort, obestämt antal produkter.
För mig är det ett fullständigt häpnadsväckande argument.
Det borde väl vara precis tvärtom.
Om det nu finns så många produkter som t.ex. innehåller cancerogena ämnen, finns det väl verkligen anledning att agera i stället för att bara hänvisa till att eftersom det gäller en så stor mängd kan man inte göra något.
För det tredje säger man att man kommer att ta upp denna fråga i samband med utarbetandet av den nya kemikaliepolitiken.
Det är mycket bra, och jag är verkligen glad över det.
Jag tror att det förslag som kanske kommer att kunna läggas fram inför parlamentet någon gång i juni om den nya kemikalielagstiftningen också kommer att beakta dessa produkter.
Det kommer emellertid att ta mycket lång tid innan den lagstiftningen träder i kraft, så det hade varit bra om vi hade fått med denna ändring redan nu.
Nu vid andra behandlingen hade man kunnat tänka sig att vi skulle lägga fram samma ändringsförslag.
Jag har dock valt att inte göra det, och mina kolleger i utskottet var av samma uppfattning.
Denna diskussion förde vi till sin spets när den tjugotredje ändringen antogs genom Nisticòs betänkande.
Samma diskussion fördes då, och den utmynnade egentligen inte i någonting.
Jag har därför valt att rekommendera parlamentet att anta denna andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt med motiveringen att vi har fått våra förslag tillgodosedda när det gäller kosmetiska produkter.
Vi har kommit till vägs ände när det gäller förslagen om den andra typen av produkter.
Vi får ta detta som det är.
