# ID: svediakorp-gov435628
# author: Lulling (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 258
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag har röstat för betänkandena om utvidgningen, därför att jag anser att denna utvidgning med de central- och östeuropeiska länderna samt med Cypern och Malta, som hör till Europa, är riktiga och absolut nödvändiga.
Nu, när det är nästan 15 år sedan järnridån försvann, är det inte lämpligt att på ett småskuret sätt betrakta de många svårigheter av alla slag som säkert finns, framför allt också de ekonomiska.
Vi har ett historiskt ansvar.
Vi kan inte säga till dem, som äntligen åter lever i frihet och demokrati, vilket också beror på vår modiga hållning i Nato på 80-talet, när det gällde att genomföra Natos dubbla beslut, att de fortfarande måste stanna kvar utanför, därför att vi alla får så många problem med denna utvidgning.
Vi kan inte lösa alla dessa problem genast.
Vi saknar också medel till det, eller åtminstone beredskapen att mobilisera de erforderliga medlen.
Kanske är många inte heller beredda att solidariskt dela med sig, och kanske har vi inte klarat av att mobilisera medborgarna i de 15 ländernas union för denna solidaritet.
Jag hoppas att vi alla, de nuvarande och de blivande medlemsstaterna, framför allt regeringarna, kan ha det politiska modet att fatta de riktiga besluten för att av den utvidgade unionen skapa en hembygd av frihet, fred och välstånd, som kan vara ett exempel för denna värld, vilken kännetecknas av kriser, krig, fattigdom och ofrihet.
