# ID: svediakorp-gov435626
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,365
# sentences: 69
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först och främst vill jag tacka Europaparlamentet för dess samarbete med detta förslag.
Jag vill framför allt ge ett erkännande åt föredraganden, Anne Ferreira, för hennes arbete med detta ärende.
Hon har uttryckt ett starkt stöd för kommissionens förslag.
Hon har accepterat det föreslagna godkännandet av de två nya sötningsmedlen och en minskad användning av ett annat sötningsmedel som redan är godkänt.
När det gäller det sistnämnda sötningsmedlet ville föredraganden till och med gå längre än kommissionens förslag genom att minska nivåerna av cyklamat både i läskedrycker och juice eller mjölkbaserade drycker till 250 milligram per liter (ändringsförslagen 1 och 8).
Kommissionen kan godta dessa ändringsförslag.
Jag har ombetts att komma med fler detaljer om denna fråga och det skall jag gärna göra.
Jag håller med Bowis om att vetenskapliga yttranden inte skall ifrågasättas.
Samtidigt som man accepterar deras yttrande om ett acceptabelt dagligt intag är det emellertid en skyldighet för riskhanterarna - kommissionen, rådet och parlamentet - att fastställa högsta tillåtna doser i vissa livsmedel.
Detta är alltid en besvärlig uppgift.
När kommissionen föreslog ett godkännande av ett lägre gränsvärde av 250 milligram per liter i läskedrycker, handlade det emellertid inte om en tjänstemans nycker.
Detta skedde efter noggrant övervägande av vetenskapliga rön och studier av intag och efter att ha lyssnat till medlemsstaternas och parlamentets åsikter.
Låt mig klargöra följande.
Man måste göra en tydlig åtskillnad mellan det högsta acceptabla intaget i ett livsmedelsdirektiv som helt och hållet bygger på vetenskapliga rön och den högsta tillåtna nivån av en livsmedelstillsats i ett visst livsmedel som fastställs på grundval av en serie kriterier enligt lagstiftningen.
Det finns ingen vetenskaplig mekanism för att omsätta ett acceptabelt dagligt intag i en högsta tillåten nivå för användning.
Här har det den vetenskapliga kommittén för livsmedel sänkt det acceptabla dagliga intaget av cyklamater från 11 till 7 milligram per kilogram kroppsvikt.
Läskedrycker bidrar i betydande omfattning till intaget av sötningsmedel och dessa konsumeras även av barn.
Dessutom angav medlemsstaterna att det acceptabla dagliga intaget av cyklamater kan överskridas i deras länder.
Av dessa skäl kan kommissionen stödja en ytterligare minskning av nivåerna för cyklamater.
Parlamentet har emellertid infört flera ytterligare ändringar av kommissionens förslag.
I ändringsförslag 4 efterlyser man en ny utvärdering av två sötningsmedel - aspartam och steviosid.
Dessutom förutsätter ändringsförslaget att kommissionen presenterar en rapport om den process som Förenta staternas livsmedels- och läkemedelsverk använde sig av för att godkänna aspartam.
Kommissionen kan inte godta detta ändringsförslag av följande skäl.
På kommissionens begäran har aspartam på nytt utvärderats av den vetenskapliga kommittén för livsmedel i samarbete med de brittiska och franska livsmedelsverken.
För detta ändamål har vetenskapsmännen granskat all vetenskaplig litteratur som har publicerats sedan det senaste yttrandet om aspartam - uppgående till 150 artiklar.
Det yttrande som så sent som i december förra året antogs till följd av detta arbete, bekräftade helt och fullt att aspartam är säkert och att intaget av detta sötningsmedel ligger långt under det acceptabla dagliga intaget.
Därför anser inte kommissionen att det är befogat att genomföra ytterligare en utvärdering av detta sötningsmedel eller att begränsa dess användningsvillkor.
Även bladen från stevia och det sötningsmedel som utvinns ur denna växt har undersökts noggrant av den vetenskapliga kommittén för livsmedel.
Kommittén hyser allvarliga tvivel angående steviosidets säkerhet och anser det inte vara lämpligt som ingrediens i livsmedel.
Därför har kommissionen aldrig föreslagit att detta sötningsmedel skall godkännas.
Kommissionen har hittills inte tagit del av några vetenskapliga uppgifter som rättfärdigar en ny utvärdering av steviosid.
Jag vill även bemöta kravet på en granskning av hur aspartam godkändes i Förenta staterna.
Kommissionen har ingen behörighet att utreda hur ett godkännande har beviljats i ett tredje land.
Beträffande konsumentskyddet vill jag försäkra ledamöterna om att förslag till godkännande av livsmedelstillsatser enligt EU: s lagstiftning sker på grundval av en riskutvärdering som utförs av den vetenskapliga kommittén för livsmedel och som i framtiden även kommer att utföras av Europeiska livsmedelsmyndigheten.
Om resultatet av denna riskutvärdering är positivt, föreslår kommissionen efter att ha bekräftat att alla kriterier för godkännande av livsmedelstillsatser är uppfyllda att tillsatsen får användas.
De föreslagna villkoren för användning bygger på det tekniska behovet och på uppgifter om intag som har samlats in av medlemsstaterna.
Denna process för riskanalys sker helt oberoende av vad som sker i andra länder.
Kommissionen är nöjd över att denna process utförs på ett öppet och oberoende sätt inom EU.
Ändringsförslag 5 tar upp översynen av villkoren för användning angående de två sötningsmedel som nyligen föreslagits.
Detta ändringsförslag är en upprepning av de krav som redan existerar inom lagstiftningen om livsmedelstillsatser.
Faktum är att det övergripande ramdirektivet och de tre särskilda direktiven om de olika tillsatskategorierna redan innehåller krav om en översyn av godkända livsmedelstillsatser.
Detta sker med jämna mellanrum.
Ramdirektivet innehåller krav om att livsmedelstillsatserna skall utvärderas på nytt om så är nödvändigt.
Artikel 8 i direktivet om sötningsmedel ålägger medlemsstaterna att regelbundet övervaka konsumtionen av sötningsmedel.
Denna övervakning måste resultera i uppgifter om intag både hos vuxna och barn.
På så sätt kan kommissionen avgöra huruvida intaget av vissa tillsatser överstiger säkerhetsnivåerna både hos vuxna och barn.
Om så visar sig vara nödvändigt kommer kommissionen att föreslå begränsningar av redan godkända konsumtionsmönster för att först och främst garantera att barnens intag befinner sig på en säker nivå.
Dessutom är det inte realistiskt att fastställa en treårig tidsfrist för detta arbete.
Om man skulle samla in uppgifter om dessa båda sötningsmedel redan innan de är helt etablerade på marknaden löper man tvärtom en risk att intaget underskattas.
Eftersom detta ändringsförslag utgör en upprepning av redan befintliga krav och tidsfristen inte är realistisk kan kommissionen inte godta ändringsförslag 5.
Ytterligare två ändringsförslag (ändringsförslagen 2 och 3) skulle medföra att man inte kan använda kommittéförfarandet för att fatta beslut om huruvida ett ämne skall betraktas som ett sötningsmedel enligt direktiv 94 / 35 / EG.
Detta är ett rent tekniskt beslut som är nödvändigt för att se till att vissa ämnen som annars skulle undgå de stränga regler som gäller för sötningsmedel i stället helt enkelt betraktas som livsmedelsingredienser.
Därför kan inte kommissionen godta ändringsförslagen 2 och 3.
En rad ändringsförslag har lagts fram som gäller kommissionens förslag om att förtydliga innebörden av livsmedelskategorin? fina bakverk? för särskilda näringsändamål.
Avsikten med kommissions förslag var att göra medlemsstaternas tolkning av denna livsmedelskategori mer homogen.
Rådet har hittills emellertid inte kunnat enas vare sig om den formulering som kommissionen har föreslagit eller om någon alternativ formulering.
Därför kan kommissionen gå med på att stryka förslaget om fina bakverk (ändringsförslag 7).
De alternativa formuleringar som föreslås i ändringsförslagen 12 och 13 är emellertid inte tydliga och skulle försvåra genomförandet av direktivet.
Därför kan inte kommissionen godta ändringsförslagen 12 och 13, även om jag noterar att Bowis kommentar till ändringsförslag 12 kan medföra att kommissionen ändrar uppfattning.
Jag blir tvungen att på nytt överväga denna fråga.
Slutligen har det lagts fram två ändringsförslag med syfte att förbjuda cyklamat och sukralos.
Båda dessa ämnen har utvärderats av den vetenskapliga kommittén för livsmedel och tilldelats ett acceptabelt dagligt intag.
För att skapa garantier för detta har kommissionen gjort en uppskattning av konsumtionen av sukralos och vidtagit åtgärder för att minska konsumtionen av cyklamat.
Parlamentet föreslår att man skall stryka dessa åtgärder och kommissionen kan ställa sig bakom detta förslag.
Men eftersom kommissionen anser att dessa sötningsmedel i grund och botten är säkra finns det ingen anledning att hindra konsumenterna och livsmedelsindustrin från att använda dem.
Därför kan inte kommissionen godta ändringsförslagen 9, 10 och 11.
Sammanfattningsvis kan kommissionen godta ändringsförslagen 1, 6, 7 och 8.
Däremot förkastar kommissionen ändringsförslagen 2, 3, 4, 5, 9, 10, 11, 12 och 13.
