# ID: svediakorp-gov435623
# author: Jackson (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 536
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Whitehead nämnde Nätverket för överlevare av tillsatsämnen.
En kväll som denna tror jag att vi alla tillhör Nätverket för överlevare av parlamentet.
Problemet med sötningsmedel inom kategorin tillsatsämnen är att de framkallar fundamentalistiska reaktioner av exakt samma typ som genetiskt modifierade organismer.
På det hela taget leder sådana reaktioner till Lannoyes ståndpunkt.
Denna ståndpunkt handlar egentligen om att han inte vill att några sötningsmedel skall godkännas och att han helst skulle se att de togs bort från marknaden helt och hållet.
Man bör hålla detta i åtanke som en bakgrund till de kommentarer han nyss framförde.
Jag vill kommentera två av ändringsförslagen och vill dessutom gärna veta vad kommissionen anser om dem.
Såsom redan har påpekats syftar ändringsförslag 4 till att inleda en ny utredning om aspartam.
Detta illustrerar mitt påstående om fundamentalism, eftersom en sådan ny utredning då skulle äga rum mindre än ett år efter den vetenskapliga kommittén för livsmedels yttrande om aspartam.
Eftersom hon inte nämnde någonting om detta under sitt anförande kanske föredraganden kan berätta för oss varför vi skulle tvivla på FDA: s utvärdering.
Har föredraganden bevis för FDA: s otillräcklighet och bristerna i dess egen utvärdering?
Om så är fallet kanske hon kunde delge oss dessa bevis.
Det är meningslöst att lägga fram ett ändringsförslag som detta utan att delge oss denna information.
En annan kommentar angående ändringsförslag 4: varför är föredraganden mot ett sötningsmedel som uppenbarligen kallas för stevia?
Hennes motivering nämner ingenting om detta.
Ändringsförslaget förefaller vara mot stevia och efterlyser ytterligare en utredning om detta sötningsmedel.
Vad vet föredraganden som inte vi vet?
Kan Byrne hjälpa oss?
Vad gäller ändringsförslag 8 - som har nämnts av fler än en ledamot - är jag snarare bekymrad över den process som ledde fram till att förslaget antogs än över dess sakinnehåll.
När föredraganden lade fram ändringsförslaget i utskottet antydde kommissionen att man kunde tänka sig att gå med på en ändring från en nivå av 350 mg / l till 250 mg / l.
Kommissionen angav inga sakliga skäl för detta.
Såsom Bowis sade verkade det nästan som om man trollade fram en siffra ur ingenstans.
Coleman från generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd slog i ett brev som han skrev en kort tid därefter fast att:? En klar majoritet av medlemsstaternas experter har både i kommissionens och rådets arbetsgrupper uttryckt att en minskning till 350 mg / l inte är tillräcklig, och önskar att gå längre än så.?
Denna information delgavs aldrig utskottet.
Ingen information delgavs utskottet!
Vi fick absolut inte veta att medlemsstaternas experter ansåg att 350 mg / l var en för hög nivå och varför de var av denna åsikt.
Kan kommissionsledamoten kanske utnyttja detta tillfälle för att berätta varför kommissionen ändrade åsikt - på grundval av vetenskapliga studier?
Med tanke på att man förmodligen rådfrågade samma nationella experter som var nöjda med 350 mg / l när de för inte så länge sedan utarbetade direktivet vore det även intressant att få veta när kommissionen ändrade uppfattning?
