# ID: svediakorp-gov435602
# author: Evans, Jillian (Verts/ALE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 931
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den överenskommelse som uppnåddes i förlikningskommittén om detta betänkande i slutet av februari betyder verkligen goda nyheter för alla ägare av sällskapsdjur eftersom det inom kort kommer att bli enklare för dem att resa med sina djur inom hela Europeiska unionen.
Det som allmänt har betecknats som ett passystem för sällskapsdjur kommer att underlätta resandet mellan olika länder samtidigt som det garanterar strikta säkerhetsnormer och skydd av folkhälsan.
Det är värt att nämna att kommissionen har utarbetat detta förslag till följd av de anmärkningsvärda framsteg som gjorts för att kontrollera sjukdomen rabies under de senaste åren.
Tack vare vaccinationskampanjer minskade antalet fall av rabies hos katter och hundar från nära 500 år 1991 till endast 5 år 1998, och såsom kommissionsledamoten påpekade har sjukdomen i stort sett utrotats.
Dessa framgångar har gjort det möjligt för medlemsstaterna att anta en uppsättning gemensamma regler för förflyttningar av sällskapsdjur som vi verkligen välkomnar.
Även om man har beviljat undantag för de så kallade känsliga medlemsstaterna - Förenade kungariket, Sverige och Irland - kommer det enda kravet för att medföra sällskapsdjur och frettar mellan medlemsstaterna att vara att man kan uppvisa en giltig rabiesvaccination i form av en passhandling, under förutsättning att djuren dessutom är försedda med ett mikrochip för identifiering, även om vissa medlemsstater under en åtta år lång övergångsperiod har rätt att fortsätta att använda sig av tatueringar.
Efter denna period kommer endast mikrochips att vara tillåtna eftersom denna metod både är mer human och mer effektiv.
Dessutom kan man med hjälp av mikrochips lagra information om ägaren så att det blir enklare att spåra försvunna djur och bekämpa illegal handel med husdjur.
Det är mycket viktigt att skilja mellan kommersiella och icke-kommersiella förflyttningar av djur.
Förenade kungariket, Sverige och Irland har fortfarande rätt att tillämpa karantänsbestämmelser på djur som förs in från länder utanför EU där rabies är endemiskt, medan de för djur som förs in från andra EU-länder eller länder där sjukdomen är under kontroll skall kräva vaccination och ett uppföljande immunitetstest före avresan.
Jag vill i korthet belysa några av de viktigaste frågorna som ställdes i samband med diskussionerna om detta betänkande.
En av dessa gäller OIE: s internationella djurhälsobestämmelser som parlamentet vill använda i dess helhet när man upprättar listan över tredje länder som anses vara fria från rabies.
Denna ståndpunkt har parlamentet framfört under de tidigare diskussionerna.
Många länder börjar nu emellertid avstå från att tillämpa dessa bestämmelser och använder sig av en strikt tolkning av beteckningen rabiesfri.
Därför kan ett antagande av bestämmelserna medföra att vissa länder alldeles i onödan utestängs från detta system för resor med sällskapsdjur.
Viktigare är emellertid att det skulle kunna vara ett mindre effektivt sätt att förhindra spridningen av rabies.
Vi måste anta den ordalydelse som används i den gemensamma ståndpunkten.
Även om parlamentet uttryckte vissa invändningar mot att låta programmet omfatta djur som är yngre än tre månader, på grund av att dessa djur ännu inte är vaccinerade, har vi fått en försäkran om att detta inte kommer att utgöra något hot mot folkhälsan och därför kan vi godta att så kommer att ske i tolv av de femton länderna.
Även parlamentets roll vad gäller att godkänna en eventuell förlängning av den femåriga övergångsperioden för Förenade kungariket, Sverige och Irland har varit föremål för en omfattande debatt.
Jag är glad över att man lyckades enas om denna fråga med tanke på att det är av största vikt att de beslut som hänför sig till ett betänkande som har antagits enligt medbeslutandeförfarandet själva skall ändras eller omprövas genom ett sådant förfarande.
Kommissionen kommer att ha tillräckligt med tid för att samråda med parlamentet och rådet efter den vetenskapliga utvärdering som kommer att genomföras av detta system år 2008.
Likadant omfattar kommittéförfarandet nu endast de genomförandeåtgärder som parlamentet kan godta, och delegationen har noterat kommissionens uttalande angående detta.
En fråga som tidigare var kontroversiell är införlivandet av frettar i systemet.
Kommissionens ursprungliga förslag omfattade frettar som en kategori av sällskapsdjur utan krav på särskilda djurhälsobestämmelser, men den gemensamma ståndpunkten ändrade denna formulering och placerade frettar i en särskild kategori som innehåller krav på att dessa djur nu skall vaccineras och identifieras.
Även om många ledamöter har uttryckt förvåning över att frettar kan klassas som sällskapsdjur, kan jag försäkra dem om att det i Wales, som jag företräder, finns många ägare till frettar som kommer att bli förtjusta över denna överenskommelse.
Denna förordning har förändrats avsevärt sedan kommissionen första gången offentliggjorde sitt förslag.
Bland annat har åtskilliga aspekter som har att göra med djurhälsa och därmed även den rättsliga grunden ändrats, men vi har nu lagt grunden till ett gediget och effektivt system som kommer att välkomnas av alla parter.
Till sist vill jag tacka mina kolleger i de andra grupperna för deras samarbete: den tvärpolitiska gruppen för djurskydd för deras stöd, åtskilliga andra organisationer som har tillhandahållit information och råd, och dessutom kommissionen och rådet för det som i slutändan visade sig bli en okomplicerad förlikning.
Nu måste vi se till att befolkningen förstår vad systemet innebär och vilka förberedelser de kan göra på förhand för att kunna ta sina sällskapsdjur med sig på resor.
Jag ser fram emot att under mina resor fram och tillbaka se många ägare till sällskapsdjur som utnyttjar dessa nya regler till fördel för alla parter.
