# ID: svediakorp-gov435599
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,255
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Denna intressanta debatt har belyst detta förslags känslighet.
Jag noterar att många av er, däribland Liese, är besvikna över att kommissionen inte har erbjudit sig att gå vidare med de etiska spörsmålen.
Detta beror inte på att vi betraktar de etiska normerna som oviktiga, snarare tvärtom.
Det är just på grund av att de etiska normerna är så viktiga för våra medborgare som vi inte skall gå för långt.
Kommissionen är fördragens väktare.
Vi måste respektera rättstjänstens yttrande - ett yttrande som även upprepats av rådets rättstjänst.
Som jag sade i mitt inledningsanförande angående denna fråga syftar kommissionens förslag till att utsträcka detta till gränsen för vad som rättsligt godtagbart utifrån begränsningarna i fördraget.
Vi kan helt enkelt inte sträcka oss längre än så här.
Jag vill mot denna bakgrund be er att hålla i åtanke att vi helt eller delvis godtar de flesta förslagen även om vi bortser från de ändringsförslag som går utöver räckvidden för artikel 152.
Jag är glad över att konstatera att de flesta av ändringsförslagen medför en avsevärd förbättring av direktivet.
Enligt artikel 152 har vi ändå möjlighet att vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att genomföra det centrala kravet från Europeiska gruppen för etik, nämligen att skydda mottagarens hälsa.
Jag tänker nu mer i detalj behandla de ändringsförslag vi skall arbeta med i dag.
Jag kan godta vissa förtydliganden vad gäller förslagets räckvidd, men formuleringen måste skapa garantier för rättslig tydlighet.
En rad ändringsförslag syftar till att begränsa användningen av vissa typer av celler, till exempel sådana som härstammar från kloning eller aborter.
Jag delar många av era farhågor angående dessa vävnader.
Syftet med detta förslag är emellertid varken att ge klartecken till eller att förbjuda användningen av särskilda typer av celler, då EU saknar behörighet för detta.
Det är varken rättsligt möjligt eller lämpligt för gemenskapen att ingripa på ett område där medlemsstaterna är bäst skickade att fatta beslut.
Jag vill betona att beslut om användning av olika typer av celler och vävnader - oavsett typ - är en fråga som medlemsstaterna ansvarar för.
Om en viss typ av användning av sådana celler är tillåten i en medlemsstat är direktivet emellertid tillämpligt och då gäller kravet att alla nödvändiga åtgärder för att skydda folkhälsan skall tillämpas.
Beträffande frågan om att undanta organ från förslaget vill jag upprepa att kommissionen inte har för avsikt att stryka dessa från dagordningen.
Jag anser det vara av mycket stor betydelse att vi lägger fram ett lagstiftningsförslag som är vetenskapligt underbyggt och jag ämnar följa detta arbete på nära håll.
För närvarande håller vi på att inhämta den information och de vetenskapliga yttranden som krävs för att vi skall kunna utarbeta en lagstiftning som bygger på sådana principer.
Detta kommer att ta tid.
Jag vädjar till kammarens ledamöter, särskilt till de förnämliga ledamöterna Blokland och Ó Neachtain, att tänka efter noga innan de håller denna lagstiftning som gisslan och kanske till och med röstar mot detta betänkande och denna lagstiftning på grund av att kommissionen inte har möjlighet att gå vidare i den takt som man anser vara lämplig.
Som företrädare för våra olika institutioner respekterar vi båda varandras respektive institution.
Ingen respekterar denna institutions rättigheter mer än jag.
Men jag kräver samma respekt för min egen institution, vilket bland annat omfattar initiativrätten.
Denna rätt är en av hörnstenarna i gemenskapsmetoden som vi alla uppskattar och stöder.
En av motiveringarna för att bibehålla initiativrätten är att kommissionen lägger fram ett förslag när och om man är redo - men i detta fall, när man är redo.
Jag har sagt att det kommer att komma ett förslag, men det kan inte ske nu.
Jag kan inte lova att jag kommer att presentera ett förslag till lagstiftning för kammaren före sommaren.
Må så vara om ni mot bakgrund av denna information anser att ni måste rösta mot denna lagstiftning.
Men jag ber er att inte uppträda på det sättet.
Frågan om handel med organ behandlas tillfälligtvis genom ett nytt initiativ från det grekiska ordförandeskapet inom ramen för avdelning 4 i EU-fördraget.
Detta initiativ, som jag stöder helhjärtat, syftar till att kriminalisera handel med organ i alla medlemsstater.
Dessutom hoppas vi att den konferens om organtransplantationer som kommer att anordnas av det italienska ordförandeskapet i Venedig i september skall hjälpa oss att fatta beslut om hur vi skall fortsätta vårt arbete på detta område.
Under tiden håller kommissionen på att sammanställa information om den aktuella situationen beträffande organtransplantationer i medlemsstaterna och ansökarländerna.
Jag vädjar återigen till ledamöterna att ta sitt ansvar och att inte hålla denna lagstiftning som gisslan på grund av de åsikter de har om tidsplanen för att lägga fram denna lagstiftning.
Nu åter till de etiska spörsmålen.
Jag har gjort klart att jag på grund av det rättsliga läge som rådets och kommissionens rättstjänster så ofta har understrukit inte kan godta många av de föreliggande ändringsförslagen.
Dessa ändringsförslag gäller framför allt frivilliga donationer utan ersättning, principen om tillvaratagande utan ersättning och kraven på givarens samtycke.
Frågan om frivilliga obetalda donationer diskuterades ingående under medbeslutandeförfarandet om bloddirektivet.
Mot bakgrund av denna erfarenhet och mot bakgrund av de resultat som hittills har uppnåtts inom rådets hälsogrupp, anser jag att man skulle spara mycket viktig tid om rådet och parlamentet avstod från att återigen inleda denna debatt och, såsom många talare redan har framfört, i stället godtog den lösning som återfinns inom bloddirektivet.
Vad gäller frågan om givarens samtycke påpekade jag att förslaget uttryckligen säger att användning av mänskliga celler och vävnader borde äga rum under omständigheter som skyddar alla inblandade parters rättigheter och hälsa, och att givarnas och mottagarnas samtycke skall erhållas i enlighet med den internationella konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin.
Med dessa grundläggande principer i förslaget håller vi oss till de internationella normerna.
Sedan är det medlemsstaternas ansvar att införa detaljerade regler.
Min rekommendation är att vi inte skall gå längre än så.
Bestämmelserna om samtycke ser olika ut i medlemsstaterna.
Om givaren till exempel är avliden förutsätter man i vissa medlemsstater att samtycke föreligger medan så inte är fallet i andra medlemsstater.
Samtidigt är de frågor som gäller samtycke utförligt reglerade i alla medlemsländer och ansökarländer och därför skulle bindande bestämmelser på EU-nivå enligt min mening inte medföra något större mervärde.
Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd över att åtminstone i princip kunna godta de flesta av de föreliggande tekniska ändringsförslagen.
Kommissionen tillhandahåller parlamentet en fullständig lista över vår ståndpunkt för vart och ett av ändringsförslagen.
Jag hoppas att denna lista kommer att bifogas protokollet till denna session.
Detta ärende är en av det grekiska ordförandeskapets prioriteringar inom hälsosektorn.
Efter parlamentets yttrande hoppas vi kunna nå en gemensam ståndpunkt i rådet angående denna fråga.
Tack vare detta förslag kan gemenskapen införa nya betydelsefulla normer för medborgarnas hälsa.
Jag vill återigen tacka er alla för ert arbete med detta ärende.
Jag hoppas att ni alla delar min önskan om att gå iland med detta på ett tillfredsställande sätt.
Att skydda och förbättra folkhälsan är när allt kommer omkring en av de frågor som medborgarna anser vara viktigast och har högt ställda förväntningar på.
