# ID: svediakorp-gov435595
# author: Korhola (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag sätter stort värde på och ger mitt fulla stöd åt doktor Lieses arbete i det här betänkandet, där man skapar riktlinjer för hanteringen av mänskliga vävnader i Europeiska unionen, som även kallas en värdegemenskap.
Ämnet är omfattande så jag skall endast koncentrera mig på en detalj, hanteringen av stamceller.
Det är ett direkt kontinuum av det arbete som vi försökte göra i parlamentets tillfälliga utskott för humangenetik för förrförra året.
Vi förstod vinken: affärsmässigt var det här det allra hetaste området.
Investerarna avvaktade.
Förväntningarna hänförde sig inte till nya medicinska genombrott, utan framför allt till möjligheten att bli rik.
Gentekniken är det område som nästa ekonomiska upphaussning kommer att inrikta sig på; därifrån väntar man sig minst lika mycket valuta för pengarna som från IT-sektorn.
När allt kommer omkring är det inte så stor skillnad vad forskningen egentligen ger för resultat.
I väntan på upphaussningen höll man fullständigt på att åsidosätta det faktum att det finns ett alternativ till kloningen av embryonala stamceller, behandling med vuxna stamceller.
Visserligen har embryonala stamceller större förmåga att differentieras till vilket slags vävnad som helst.
Forskningar på senare tid har dock öppnat lovande möjligheter även vid användningen av vuxna stamceller.
Det mänskliga embryots första celler är så kallade totipotenta celler, det vill säga de kan differentieras till vilka celltyper som helst.
Pluripotenta stamceller kan å sin sida differentieras till vilka celltyper som helst, men de kan inte ge upphov till en ny människa.
Multipotenta stamceller kan enbart producera en viss vävnads celler, som nervceller, leverceller eller blodceller.
Dessa finns också hos vuxna människor och just de är de intressantaste med tanke på terapeutisk kloning.
De senaste forskningsresultaten tyder på att vissa stamceller som man ansett vara multipotenta skulle vara pluripotenta.
Detta innebär att man trots allt inte behöver göra stamcellslinjer från mänskliga embryon.
I Lieses betänkande vidkänns situationen helt riktigt, likaså identifieras de etiska problem som man stöter på i samband med hanteringen av embryon.
Det är viktigt att här konstatera att goda medicinska resultat och etisk vishet inte nödvändigtvis utesluter varandra.
Vi kristdemokrater säger ett starkt ja till forskning, samtidigt som vi vill skydda människovärdets okränkbarhet ända från dess späda början.
