# ID: svediakorp-gov435583
# author: Caudron (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 503
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, herr föredragande, kära kolleger!
Vi känner till utvecklingen av behandlingar som bygger på användningen av vävnader och celler av mänskligt ursprung.
De kan varje år räknas i hundratusentals.
Det var därför brådskande för Europeiska kommissionen att lämna ett förslag till direktiv, som syftar till att utarbeta nya kvalitets- och säkerhetsnormer för att öka befolkningens förtroende för användning av dessa vävnader och celler avsedda att användas i och på den mänskliga kroppen.
Jag godkänner därför förbehållslöst Europeiska kommissionens åtgärd och jag stöder den.
Tyvärr, och man har redan sagt det här i kväll, finns det alltför många ändringsförslag som går i alla riktningar, vilket riskerar att späda ut det ursprungliga förslaget och alltså beröva oss regler som ändå är nödvändiga och brådskande.
Det är anledningen till att jag här i kväll i debatten för GUE / NGL: s räkning vill erinra om de tre grundläggande principer som får mig att vända mig emot många av ändringsförslagen.
Första principen: man får inte utnyttja ett förslag till direktiv, vars nödvändighet inte kan förnekas av någon, för att utvidga sitt tillämpningsområde till sektorer som bör ha specifika regler eller redan har det.
Och framför allt, man får inte utnyttja detta förslag för att inleda debatter om embryonala, övertaliga stamceller, om forskning på området eller om abort.
Många av ändringsförslagen, som vi på grund av detta inte kommer att rösta för, har dessa mer eller mindre väl kamouflerade målsättningar mitt bland de goda avsikterna.
Andra principen: forskning och vetenskap skall omges av etiska regler för att undvika oansvariga åtgärder som kan vara farliga för människosläktet, men verksamheten skall inte hindras av religiösa förbud, oavsett varifrån de kommer.
Det är en grundläggande regel för konfessionsfriheten.
Det är ett nödvändigt villkor för att garantera framsteg.
Och inte heller här saknas ändringsförslag som bör avvisas enligt denna princip.
Tredje principen: människokroppen skall inte vara till salu eller kunna köpas eller stjälas.
Vi borde åtminstone alla vara överens på denna punkt och vara överens om att denna princip för det första innebär en verkligt uttrycklig frivillighet för givaren när det gäller donation och för det andra ett uttryckligt skydd för givarens och mottagarens anonymitet; eftersom alla undantag skulle kunna orsaka avsteg och överdrifter av alla de slag.
Detta förhindrar emellertid inte spårbarhet som är en säkerhet för kontrollen när det gäller transplantationernas kvalitet.
Och för det tredje skall donationer utan ersättning vara en självklarhet: kroppen är inte någon handelsvara.
Sammanfattningsvis vill jag återigen säga att utvecklingen av dessa terapeutiska behandlingar är sådan att ett EU-direktiv krävs.
Men utvecklingen kräver också, parallellt i Europaparlamentet, dvs. av oss själva, stramhet och respekt för de stora principerna som väldigt många av oss har gemensamt och där vi inte kan acceptera att de ifrågasätts, ens försåtligt.
