# ID: svediakorp-gov435523
# author: Yiannitsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 730
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Rådet följer Västsaharafrågan uppmärksamt och kontinuerligt.
Europeiska unionen vill se en fredlig lösning på konflikten så snabbt som möjligt.
Unionen stöder också, av den anledningen, fullständigt de ansträngningar som FN och i synnerhet FN: s generalsekreterares personliga sändebud James Baker gör att finna en varaktig lösning som präglas av full respekt för folkrätten.
Den 16 januari 2003 lade Baker fram ett förslag till en politisk lösning på konflikten, ett förslag som garanterar självbestämmande i enlighet med säkerhetsrådets resolution 1429 av den 30 juli 2002.
Han överlämnade förslaget till de inblandade parterna och till grannländerna i samband med ett besök till regionen den 14-17 januari 2003.
Därefter förlängdes uppdraget för FN: s delegation till folkomröstningen i Västsahara två gånger.
Först till den 31 mars, sedan till den 31 maj, i syfte att ge de inblandade parterna tillräckligt med tid att undersöka förslaget och att formulera sina svar.
Vid sina kontakter med företrädare för parterna har rådets ordförandeskap, bland annat nyligen under associeringsrådets möte med Marocko i februari, enträget uppmanat dem att undersöka Bakers förslag med en positiv grundinställning.
Såsom framhålls i rapporten från FN: s generalsekreterare av den 16 januari har FN och säkerhetsrådet under de senaste 20 åren gjort aktiva ansträngningar för att hjälpa de inblandade parterna att finna en lösning på konflikten.
Alla tänkbara lösningar har framlagts för de inblandade parterna.
Det är nu helt enkelt upp till dem att uppvisa den nödvändiga politiska klokheten och att utnyttja detta nya tillfälle att göra framtiden ljusare för befolkningen i Västsahara.
Den senaste tidens meddelanden om de intensifierade kontakterna mellan Marocko och Algeriet, liksom de två sidornas uttalade vilja att diskutera alla frågor, även den om Västsahara, utgör en källa till hopp.
Mot bakgrund av att diskussionerna om ett slutligt avgörande av Västsaharafrågan förs inom ramen för FN och i dag är inne i ett kritiskt skede, anser rådet att det inte är tillrådligt att ta ställning i frågan om exploateringen av naturresurserna i Västsahara.
Oberoende av konfliktens politiska lösning utgör frågan om de mänskliga rättigheterna ett inslag av grundläggande betydelse för unionen och en källa till ständig oro för denna.
Samtidigt som Europeiska unionen försöker hålla isär konfliktens humanitära dimension och dess politiska dimension, i den mån detta är möjligt, har den alltid uppmanat de inblandade parterna att vidta åtgärder av humanitär karaktär, för att göra det lättare att återställa förtroendet mellan människorna och de berörda befolkningarna.
Unionen har gjort upprepade påpekanden för de inblandade parterna om detta.
Dessa ansträngningar ledde än en gång till resultat i och med frisläppandet av 100 marockanska krigsfångar den 26 februari av Polisario.
Europeiska unionen har uttryckt sin tillfredsställelse över detta faktum.
Mot bakgrund av att omkring 1 160 krigsfångar fortfarande sitter fängslade, har unionen likväl understrukit att denna gest inte är tillräcklig, men frisläppandet utgör ett steg som även kan främja dialogen och öka förtroendet mellan sidorna.
De humanitära frågor som står i samband med konflikten i Västsahara, däribland den om de försvunna personerna, tas även regelbundet upp inom ramen för den politiska dialog som unionen för som ett led i de associeringsavtal som den slutit med sina partner i södra Medelhavet.
Under associeringsrådets senaste möte med Marocko, den 24 februari i Bryssel, underströk rådet bland annat behovet av att de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna respekteras i Västsahara.
Det vädjade även om ett fortsatt samarbete med Internationella rödakorskommittén för att undersöka frågan om de försvunna saharierna.
Rådet fäste också upprepade gånger uppmärksamheten på FN: s säkerhetsråds resolution 1359, i vilken de inblandade parterna kraftfullt uppmanas att gå till botten med frågan om de försvunna personerna och att följa internationell humanitär rätt.
Rådet har inga upplysningar när det gäller det svarta fängelset i El Aaiún, och inte heller tillräckliga uppgifter för att uttala sig om de verkliga omständigheterna kring fängslandet av och domen mot saharierna.
Unionen är, genom Europeiska gemenskapens kontor för humanitärt bistånd, den viktigaste givaren av humanitärt bistånd till den sahariska befolkningen.
För fler upplysningar om den exakta storleken på det bistånd som ges av unionen ombeds parlamentets ledamöter vända sig till kommissionen.
