# ID: svediakorp-gov435508
# author: Yiannitsis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 416
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Rådet instämmer i den vikt som ledamoten fäster vid flyktingars och fördrivna personers rätt att återvända till sitt hemland, som det betraktar som en grundläggande mänsklig rättighet.
Enligt artikel 49 i EU-fördraget får varje europeisk stat som respekterar de principer som anges i artikel 6.1 ansöka om att bli medlem av unionen.
Det vill säga principer som principerna om frihet, demokrati och grundläggande friheter samt rättsstatsprincipen.
Rådet påminner om att länderna i stabiliserings- och associeringsprocessen sedan Europeiska rådets möte i Feira är tänkbara kandidater till EU-medlemsskap.
Kroatien lämnade för övrigt in en ansökan om medlemskap den 21 februari.
Detta europeiska perspektiv bekräftades nyligen vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i december, där man även erinrade om de kriterier som Europeiska rådet fastställde i Köpenhamn 1993, varav några är politiska, vilka måste uppfyllas för att ett land skall kunna ansluta sig till Europeiska unionen.
Det är ännu för tidigt att börja tala om möjliga datum för att inleda anslutningsförhandlingar med länderna på västra Balkan.
Under mellantiden förblir stabiliserings- och associeringsprocessen i brännpunkten för unionen när det gäller regionen.
Det är ett långsiktigt tillvägagångssätt, vars syfte är att stödja reformer som är nödvändiga och som överensstämmer med Europeiska unionens linje.
Den takt i vilken varje land klarar av processens olika stadier bestäms av dess ökande förmåga att fullgöra de skyldigheter som följer av en allt närmare associering med unionen och att uppfylla de villkor som fastställdes av rådet i april 1997.
Rådet undersöker varje år varje lands framsteg, och detta är ett instrument för att fatta beslut om förbindelsernas framtida utveckling.
Den senaste undersökningen på rådsnivå gjordes den 13 maj 2002.
Nästa undersökning är planerad till mitten av 2003 och kommer att erbjuda en möjlighet att utvärdera de framsteg som de olika länderna i stabiliserings- och associeringsprocessen har gjort sedan dess.
Och jag skulle vilja säga att rådet också, den 22 juli 2002, har beslutat att Europeiska unionen vid samma tillfälle även skall bedöma de framsteg som kommer att ha gjorts när det gäller flyktingars och fördrivna personers återvändande.
Denna fråga tas för övrigt med jämna mellanrum upp av unionen, alltefter behov, i samband med dess olika kontakter med länderna i regionen.
Unionen förfogar i detta skede följaktligen över vissa medel som gör att den kan följa genomförandet av de strategier som ledamoten undrar över i sin fråga.
