# ID: svediakorp-gov435477
# author: Väyrynen (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 266
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Den senaste tidens händelser visar att EU: s medlemsstater varken nu eller i framtiden kan komma överens om organiseringen av ett gemensamt försvar.
När det gäller förhållandet till Irakkriget har även de av EU: s medlemsstater som hör till Nato intagit strängt olika ståndpunkter, vilket avspeglar dessa länders allmänna inställning till den nya internationella ordning som håller på att bildas.
Detta försvårar verkställandet av ett gemensamt försvar.
De neutrala medlemsstaterna har inte velat, och vill inte utveckla unionen till en militärunion eller militär stormakt.
Under dessa förhållanden vore det klokt om EU höll sig enbart till krishanteringsuppgifter och att Nato fortsättningsvis fungerade som kollektiv säkerhetsorganisation för de EU-medlemsstater som vill höra till en sådan.
Inom ramarna för Nato kunde Tyskland, Frankrike, Belgien och övriga likasinnade länder inleda intensivt militärt samarbete sinsemellan och bilda en försvarsgemenskap som skulle fungera som Natos starka europeiska pelare.
Detta arrangemang skulle förstärka det för oss så viktiga samarbetet mellan Europa och Nordamerika.
Europa skulle ha en egen försvarsidentitet inom ramarna för Nato, men försvarssamarbetet skulle idkas i nära samarbete med Förenta staterna.
De övriga EU-medlemsstaterna - såväl Natomedlemmar som neutrala - skulle för sin del se till att de transatlantiska förbindelserna bevaras och förstärks.
Försvarssamarbetet kunde leda till en mer allmän intern differentiering utgående från de idéer som de ledande franska och tyska experterna och politikerna under årens lopp har lagt fram.
Då borde unionens kärna utgöras av separata institutioner, vilket bland annat Tysklands utrikesminister Joschka Fischer har föreslagit.
