# ID: svediakorp-gov435476
# author: Carrilho (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 306
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Vi vet att talet just nu om en gemensam säkerhets- och försvarspolitik för dem från den realistiska skolan, jag skulle till och med säga hyperrealistiska skolan, är ett slags önsketänkande.
Men det är just i det aktuella sammanhanget som detta betänkande, med sin dos av viljepolitik, är ännu lämpligare.
Vi stöder innehållet i detta betänkande eftersom det handlar om punkter som det finns ett enhälligt stöd för i Europaparlamentet och hos unionens medborgare, främst i respekten för FN-stadgans principer och den internationella rätten, en ram av gemensamma utrikespolitiska riktlinjer där säkerhets- och försvarspolitiken ingår, liksom behovet av att ta på sig ett gemensamt europeiskt ansvar för säkerhets- och försvarspolitiken, med början i det militära stödet i arbetet med humanitär hjälp, förebyggande och lösning av konflikter, och att bevara de transatlantiska förbindelserna kombinerade med multilateralismen.
Jag tillåter mig framföra en kritisk anmärkning: betänkandet är kanske för detaljerat och har några mindre tydliga detaljer, i till exempel punkt G förstår man inte riktigt om det är en kritik mot Genèvekonventionen när man talar om krigslagarna.
Så här i inledningen frågar jag mig: Borde vi inte mer betona rationaliseringen av befintliga resurser genom att samordna styrkorna så att vi undviker dubbelarbete och främjar förenligheten mellan de väpnade styrkorna i de olika länderna?
Den sektoriella fördelningen av anslag till varje lands försvar skulle exempelvis kunna korrigeras.
Vissa länder gör av med nära eller mer än 70 procent av personal- och underhållskostnaderna.
De skulle kanske tillsammans kunna bidra till en prioritering som den vetenskapliga och tekniska forskningen om sofistikerade system och som i allmänhet utgör integrerbara resultat för industrin och ekonomin.
Detta är dock en diskussion om konkreta ämnen som först nu kan inledas på allvar.
