# ID: svediakorp-gov435469
# author: Martelli (ELDR). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 505
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I Morillons betänkande sätts det europeiska försvaret in i en realistisk ram av ansvarsfull solidaritet och komplementaritet med Förenta staterna.
Betänkandet utgör också ett viktigt framsteg i form av prognoser, ekonomiska uppoffringar och militära investeringar, ett nödvändigt och brådskande steg om man ser till behovet att inte undervärdera de nya hoten från terrorister och stater.
Betänkandets slutsatser ligger i linje med det jag föreslog förra året i studien? Ett europeiskt svärd?.
I betänkandet utesluter man alla farliga illusioner, de illusioner som inte skulle göra världen säkrare och mer demokratisk, och som inte heller skulle göra Europa mera enat.
Bland dessa farliga illusioner finns en återfödd, enspårig pacifism, som upplivar en idé från i går -? hellre röd än död? - och som också inrymmer illusionen om ett oberoende, starkt Europa som har stor auktoritet därför att det har skilts från Förenta staterna.
Denna farliga illusion förnyar den kortslutning som utmärkte gaullismen, fientligt inställd till Förenta staterna och negativ till den europeiska överstatligheten, framför allt när det gäller utrikes- och försvarspolitik.
Det är en illusion med djupa rötter i den europeiska nationalismen och i ideologier som numera har fallit, en illusion som kan förklara den egendomliga alliansen mellan höger och vänster i samband med kriget i Irak och som på ett bakvänt sätt framhäver värdet av demokratisk interventionalism.
Det är en politisk illusion som är farligare än ett ensidigt imperietänkande eller en blind pacifism.
Pacifisterna påstår sig leda Europa, men i stället har de delat Europa.
De har delat de femton och förolämpat länderna i Östeuropa samtidigt som återföreningen pågår.
De har ökat avståndet till Förenta staterna.
Genom att utnyttja vetorätten har de dessutom paralyserat FN: s säkerhetsråd och därmed motiverat militära ingripanden utanför FN: s ram.
Innan unionen börjar ägna sig åt institutionell ingenjörskonst borde den förtydliga sin politiska vision.
Den borde garantera sin befolknings säkerhet, unionens territoriella säkerhet och befolkningens säkerhet, vilket den inte lyckades göra på Balkan.
Den måste ta den allt sämre rustningskontrollen och den allt sämre kontrollen av hur massförstörelsevapen sprids och hamnar i händerna på blodbesudlade diktatorer på allvar och den måste arbeta beslutsamt med att bekämpa terrorismen för att trygga staten Israels säkerhet och en demokratisk palestinsk stat.
Om unionen vill vara en allierad, och inte en lydstat till eller fientlig mot Förenta staterna, vare sig resignerad eller ständigt klagande, så måste den skapa ett gemensamt försvar, gradvis ta över ledningen av Nato, där Förenta staterna nu ändå engagerar endast 8 procent av sina styrkor.
För att göra det skulle unionen kunna ta överenskommelsen från Saint-Malo mellan Frankrike och Storbritannien och detta betänkande från Philippe Morillon till utgångspunkter.
De båda dokumenten utgör höjdpunkter när det gäller utformningen av den europeiska säkerhetspolitiken, en politik som måste vara konsoliderad och välutvecklad och omfatta hela unionen.
