# ID: svediakorp-gov435317
# author: Lalumière (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-09
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 256
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Snart skall vi rösta för de nya unionsmedlemmarnas tio anslutningsfördrag.
Det är ett enormt steg, och jag är glad att få uppleva detta ögonblick, vilket är en fortsättning på den långa integrationsprocess för de europeiska institutionerna som påbörjades för tolv år sedan, när Ungern blev det första postkommunistiska land som anslöt sig till Europarådet.
Som många andra kolleger känner jag ändå en sorts svindel inför denna avgörande handling, eftersom tillståndet i Europeiska unionen är långt ifrån tillfredsställande.
På grund av den varma vänskap som förenar mig med vart och ett av kandidatländerna vill jag för min del också säga dem att vi är medvetna om att vi har en lång väg att gå tillsammans och att många ansträngningar återstår, innan vi kan förstå varandra helt.
Visst har ni uppfyllt Köpenhamnskriterierna.
Ni är värda beröm för det arbete som ni har utfört.
Men de ekonomiska eller demokratiska kriterier som krävs är inte tillräckliga.
Nu måste vi verkligen lära känna varandra.
Nu måste vi analysera världen på samma sätt, gemensamt skapa en vision för vår säkerhet, för våra internationella relationer, för vår utrikespolitik, kort sagt, måste vi nu i våra huvuden och i våra hjärtan fylla den avgrund som har uppkommit genom femtio år av skilsmässa.
Slutligen måste vi i dag vara optimistiska.
En ny dörr öppnar sig för att tillåta en stor familj som kommer långväga ifrån att återförena sig.
