# ID: svediakorp-gov435253
# author: Bayona de Perogordo (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 719
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman, herr kommissionär!
Jag är mycket tacksam över de närvarandes deltagande i denna debatt.
Det betänkande som debatteras försöker ge Europaparlamentets svar på kommissionens meddelande av den 2 juli 2002 om en informations- och kommunikationsstrategi för Europeiska unionen.
För att kortfattat presentera betänkandet vill jag påvisa att dess första egenskap är att information är ett villkor medborgarna ställer.
Jag hoppas att denna medborgarnas rätt i framtiden, då Europeiska unionen som juridisk person erkänts, kommer att sammanfalla med Europeiska unionens rätt att uttrycka sig i eget namn.
Det skulle vi kunna kalla rätten till bilden av Europeiska unionen, rätten för Europeiska unionen att förklara vad den är och gör och att sammanfallandet av dessa två rättigheter skall möjliggöra att vi får en fast rättslig grund på vilken vi kan utveckla en verklig informations- och kommunikationspolitik.
Genom betänkandet satsar man beslutsamt på en konsolidering av det interinstitutionella samarbetet i de tre etapperna i processen, dvs. i utarbetandet av budskap i den interinstitutionella informationsgruppen, i tillämpningen, med hjälp av kommissionens representationer och Europaparlamentets kontor, förutom de nationella, regionala och lokala myndigheterna samt det interinstitutionella samarbetet för utvärdering såväl i den interinstitutionella informationsgruppen som genom att organisera en årlig debatt om informations- och kommunikationspolitiken.
När det gäller informationens villkor vill jag bara tala om analysen av informationsspråk och tillgängligt språk.
Språken bör inte bara vara de officiella utan också de mindre språken och alla andra på vilka budskapet kan nå fram på ett direktare sätt, med deltagande förstås av lokala, regionala, nationella och gemenskapens myndigheter inom deras befogenhetsområden.
När det gäller innehållet kommer jag att hålla mig till två frågor.
Å ena sidan borde innehållet visa Europeiska unionens påverkan på medborgarnas dagliga liv och avvisa bilden, som ofta finns, av Europeiska unionen som ett område för konfrontation, med motsatta intressen i de olika medlemsstaterna.
Å andra sidan skulle man behöva konsolidera ett ständigt flöde av grundinformation till medborgarna.
Det kommer att vara svårt att få medborgarna att ta del i prioriteringar som jag sedan kommer att nämna om de inte känner till Europeiska unionens elementära och grundläggande funktion.
När det gäller de aktuella prioriteringarna läggs de till de som redan finns med i Princeprogrammet, dvs. utvidgningen, Europas framtid, området för frihet, säkerhet och rättvisa, införandet av euron eller Europeiska unionens roll i världen.
Och man uppmärksammar att valen 2004 ligger nära i tiden och har ett symboliskt värde eftersom det är första gången som 25 länder kommer att välja sina direkta representanter i detta hus.
I betänkandets analys tar man upp några kritiska frågor.
Å ena sidan frågan om den rättsliga grunden.
Tiden är inte mogen för att formulera en rättslig grund som ger anledning till att utarbeta program, men möjligheten genom konventet och den framtida regeringskonferensen gör det möjligt att stödja idén att i den framtida konstitutionen -inom det demokratiska livet i Europeiska unionen - omnämna medborgarnas rätt till information, för att kunna vara autentiska och verkliga medborgare.
För det andra kommer jag att tala om frågan om den sektorsvisa informationen som -jag vet - kommissionens representanter har ansvarat för att visa och som hör till kommissions exklusiva behörighet.
Faktum är dock att bilden av Europeiska unionen inte är positiv, eller direkt skadad av de verksamheter som utgår från de olika sektorsvisa politikområdena.
Samordningen av dessa olika sektorsvisa politikområden, styrningen av sektorsvis politik mot ett gemensamt syfte -utvecklingen av Europeiska unionen - är det som borde vara föremål för, inte beslut förstås, men däremot beaktande inom ramen för det interinstitutionella informationsorganet.
För det tredje uppkommer frågan om påverkan blir större med systematiserad, grund- eller pedagogisk information eller med spektakulära kampanjer som gör det möjligt att fokusera medborgarens uppmärksamhet och utifrån det söka grundfaktorerna.
Slutligen finns de nationella myndigheternas filter.
Medborgarna ser Europa genom sina nationella myndigheters ögon, som ser det som åstadkommits i förhållande till övriga européer som framgångar och det som är negativt för dem som motgångar.
Associeringen och integreringen av medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna är grundläggande i detta sammanhang.
