# ID: svediakorp-gov435236
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 965
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Först vill jag gratulera ledamöterna Turco och von Boetticher till deras betänkanden, som behandlar initiativen från vissa medlemsstater om att, å ena sidan förbättra Europols funktion och, å andra sidan, att harmonisera klassificeringsnivåerna för Europolhandlingar med klassificeringsnivåerna för handlingar i rådet.
Kommissionen delar Turcos åsikt att det skulle bli svårt för Europeiska unionens medborgare att förstå att klassificeringssystemet för Europolhandlingar skulle vara annorlunda än klassificeringssystemet för Europeiska unionens handlingar.
I anknytning till detta initiativ skulle Europol få fyra klassificeringsnivåer som skulle motsvara de som antogs i rådets beslut av den 19 mars 2001 och i kommissionens beslut av den 29 november 2001.
I sitt betänkande tar Turco upp rådets förordning 1049 från 2001.
Jag skulle vilja uppmärksamma kammaren på det faktum att denna förordning tar upp frågan om allmänhetens tillgång till handlingar.
Det är dock inte en förordning som fastställer klassificeringsnivåerna för rådets eller kommissionens handlingar.
Och när det gäller bestämmelserna om allmänhetens tillgång till handlingar från Europol, känner säkert ledamöterna till att det danska initiativet föreslår att Europols styrelse skall anta regler för tillgången till Europolhandlingar och ta hänsyn till de principer och begränsningar som fastslås i förordning 1049.
Detta innebär enligt kommissionens mening att Europols styrelse i formella termer bara är skyldig att anta sådana regler när det danska initiativet har ratificerats.
Jag skulle dock vilja betona, med tanke på ärendets vikt, att enligt vår syn är det inget som hindrar att Europol antar regler för tillgång till handlingarna redan nu med hänsyn till det som fastslås i förordning 1049, så som föredraganden har föreslagit.
När det gäller det betänkande som Boetticher har lagt fram är syftet med detta initiativ att förbättra definitionen av Europols behörighet, att göra Europol till en kontaktpunkt i Europeiska unionen för de frågor som handlar om förfalskning av euron, förbättra kontakterna mellan Europol och polisväsendet i medlemsstaterna, och slutligen att ge en bättre grund för information till Europaparlamentet om Europols verksamhet.
Det är uppenbart för mig att de initiativ vi behandlar inte i grunden löser de problem som dyker upp genom Europols ställning.
Jag är dock av den åsikten att de går i rätt riktning.
Det är uppenbart att jag förstår parlamentets ståndpunkt att försöka uttrycka sin oenighet med det otillräckliga i lösningar när man rekommenderar avslag på initiativen från de fyra medlemsstaterna.
Men det är nödvändigt att ta hänsyn till att de frågor som tas upp i dessa initiativ samtidigt behandlas i konventet om det framtida Europa.
Och ett sådant förkastande av dessa initiativ skulle troligen vara ett dåligt tecken för utvecklingen i rätt riktning.
Jag tror att parlamentet instämmer med kommissionen om att det är nödvändigt att ersätta Europolkonventionen med ett instrument som är lättare att anpassa och som tillåter en lämplig rättslig och demokratisk kontroll på europeisk nivå.
Europolkonventionen borde redan i dag ersättas genom ett beslut i rådet, så som Eurojust inrättades med ett beslut i rådet som grund.
Europols budget borde finansieras av gemenskapsbudgeten och likaså borde informationen till Europaparlamentet ses ur en annan synvinkel.
I själva verket rekommenderar kommissionen i sitt meddelande till Europaparlamentet om den demokratiska kontrollen av Europol att ett gemensamt kontrollorgan inrättas bestående av företrädare för Europaparlamentet och de nationella parlamenten.
Slutligen måste vi, när det gäller uppgiftsskyddet, fördjupa de befintliga bestämmelserna i den nuvarande Europolkonventionen.
Dessa mål uppnås bara delvis i medlemsstaternas initiativ.
Men såsom Boetticher underströk så håller konventet om det framtida Europa just nu på att diskutera ett förslag till artikel om Europol som enligt min mening på ett bra sätt svarar mot den oro jag har uttryckt.
Detta bör dock inte hindra att man godkänner Danmarks initiativ.
Det är så att, och jag erkänner att Boetticher har rätt, att ratificeringsprocessen för denna konvention kommer att bli långsam och trög, för vi vet att alla konventioner inom ramen för avdelning 6 i fördraget har varit extremt långsamma och tröga.
Det räcker med att påminna om att konventionen om skydd för Europeiska unionens ekonomiska intressen först för en månad sedan ratificerades av alla medlemsstater i Europeiska unionen och den är trots allt från 1995.
Detta är ett bra skäl till att avskaffa instrumentet? konventioner? inom ramen för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Men det är ändå lämpligt att inte glömma att resultatet från konventet om det framtida Europa, det vill säga det konstitutionella fördraget, också kommer att underställas en ratificeringsprocess av parlamenten i alla medlemsstater, de 25 medlemsstaterna, och det kommer således att bli en lika långsam och trög process.
Den omedelbara starten av ratificeringsprocessen för dessa ändringsförslag av Europolkonventionen kolliderar inte med det konstitutionella fördraget, eftersom det konstitutionella fördragets bestämmelser gäller över de bestämmelser som detta initiativ från medlemsstaterna behandlar.
Slutligen vill jag uttrycka mitt stöd till parlamentets ståndpunkt när man i sin rekommendation till rådet tar upp artikel 22 som lämnats in av konventets presidium.
Jag vill betona att det mål med vilket kommissionen har mött debatten i konventet är att göra Europol till en byrå i Europeiska unionen med en normal stadga inom ramen för gemensam institutionell ram.
Detta innebär gemenskapsfinansiering, en mer lättföränderlig rättslig grund, en lag i Europeiska unionen och användandet av ett normalt lagstiftningsförfarande, det vill säga, med regeln om kvalificerad majoritet och medbeslutande.
Alla dessa element är välkomna, de ligger i linje med kommissionens meddelande från december 2002 om Europeiska unionens institutionella arkitektur och jag tror att de motsvarar mål om en större effektivitet i polissamarbetet i Europa.
