# ID: svediakorp-gov435137
# author: Boumediene-Thiery (Verts/ALE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 595
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europaparlamentet uttalar sig i dag återigen om rådets förslag om familjeåterförening.
När det gäller den frågan finns det anledning att påpeka att rådet fastställde en allmän strategi redan den 27 februari i år.
Med tanke på att rätten att leva med sin familj är erkänd i internationella konventioner och anges i stadgan om de grundläggande rättigheterna är det beklagligt att se hur rådets strategi allvarligt ifrågasätter denna rätt för invånare från tredje land.
Om man tar hänsyn till toppmötet i Tammerfors - vars syfte var att etablera en gemensam strategi för att integrera invånare från tredje land som bor lagligt i unionen, med respekt för instrument för mänskliga rättigheter - är denna nya strategi verkligen en nivåsänkning.
Som vissa kolleger säger är det här direktivet visserligen bättre än ingenting, eftersom man vet hur svårt det var att nå ända hit.
Men man kan inte hindra sig från att beklaga direktivets minimalistiska karaktär, trots föredragandens goda vilja och trots att vi är uppriktigt tacksamma för hennes arbete.
Tillåt mig dock att framföra viss kritik.
Varför utesluta de personer som omfattas av ett tillfälligt eller subsidiärt skydd?
Om detta förslag innebär att de utesluts från asylsystemet blir de utan rättigheter.
De utesluts också från alla direktiv som rör tredjelandsmedborgare.
Och varför begränsa familjeåterförening till att gälla make / maka och, på vissa villkor, underåriga barn?
Det finns ingenting som rättfärdigar att integrationskriteriet skall gälla underåriga som är äldre än tolv år eller att underåriga barn som är äldre än 15 år skall uteslutas.
Definitionen av ett barn från tredje land bör vara densamma som definitionen av ett europeiskt barn.
Ett barn är ett barn.
Det har oavsett medborgarskap rätt att bo med sina föräldrar.
Står inte denna bestämmelse i strid med medlemsstaternas internationella förpliktelser om barnets rättigheter?
Den här typen av motsägelser är oberättigade och kan inte heller berättigas.
När det gäller handläggningstiden bör en ansökan om familjeåterförening behandlas inom rimlig tid efter det att den lämnats in.
Tre års äktenskap är en alldeles för lång väntetid.
Kräver man att européer skall ha varit gifta i tre år för att de skall få leva tillsammans?
Principen om rätten att leva med sin familj är egentligen enkel.
Om en utländsk medborgare är lagligt bosatt i en av unionens stater och har ett uppehållstillstånd som är giltigt i ett år bör rätten till familjeåterförening vara automatisk.
Med detta restriktiva förslag riskerar familjelivet dessutom att bli en plåga, framför allt för kvinnor.
Enligt direktivet skall ett uppehållstillstånd endast beviljas för ett år och får endast förnyas på vissa villkor.
Men det tillstånd som utfärdas bör ha samma varaktighet som makens / makans tillstånd.
En väntetid på fem år för att make / maka skall få ett självständigt uppehållstillstånd är alldeles för lång tid.
Avsaknaden av rättslig autonomi gör ofta kvinnorna helt beroende av sina män, vilket är oacceptabelt i ett Europa som försvarar kvinnors rättigheter.
Och eftersom familjemedlemmarna inte har rätt att söka arbete så fort de har anlänt tvingas en av makarna att stå för hela försörjningen och stå i vägen för makens / makans hela sociala anpassningsprocess.
Filosofin i detta förslag till direktiv är motsatsen till den som präglade det direktiv som antogs förra året.
Den strider inte bara mot många ansvarigas tal om integration utan uppmuntrar också många invandrade ungdomar att reagera våldsamt på en upplevd orättvisa.
