# ID: svediakorp-gov435125
# author: Malliori (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 309
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Det är en allmän uppfattning att det är absolut nödvändigt med en samordnad politik på internationell nivå för att bekämpa narkotikaberoendet och den brottslighet som hänger samman med narkotikan.
Det möte för en utvärdering efter halva tiden av Förenta nationernas handlingsplan som kommer att äga rum i Wien ger oss möjlighet att föra en vetenskapligt grundad diskussion om hur effektiva de hittillsvarande åtgärderna är.
Man måste tillstå att de mål som uppställdes vid konferensen i New York i juni 1998 var ganska ambitiösa.
Ganska många punkter i den planen har lyckats, som t.ex. balansen mellan minskad efterfrågan och minskat utbud, men också insamlandet av statistiska uppgifter på ett sådant sätt att man kan göra jämförelser mellan staterna.
FN: s konventioner om narkotika är en viktig utgångspunkt för en framgångsrik politik.
Men det krävs en utvärdering och en aktualisering, och då måste man ta hänsyn till de förändringar som skett på det internationella planet, de nya fakta på området, pilotprogrammens effektivitet och snabbheten i produktionen och spridandet av nya beroendeframkallande ämnen.
Det är vår skyldighet att studera allt det ovannämnda noggrant och skaffa oss en uppfattning om huruvida de gällande konventionerna kan bedömas som aktuella och tillräckliga.
Vi får för övrigt inte glömma att dessa konventioner tillkom 1961, 1971 och 1988.
Dagens rekommendation från Europaparlamentet rör sig i stor utsträckning inom dessa ramar, och jag skulle vilja ta tillfället i akt och gratulera föredraganden.
Värderade kolleger!
Denna rekommendation tar inte ställning till om de beroendeframkallande ämnena skall legaliseras eller inte.
Vad vi kräver är däremot att vår politik i en så svår fråga skall vara aktuell, adekvat och effektiv och, framför allt, att den skall förebygga problemen och inte bestraffa användarna.
