# ID: svediakorp-gov435121
# author: Oostlander (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 626
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Under ministerkonferensen nästa vecka kommer det alltså att handla om utvärderingen av framstegen och problemen i förverkligandet av konventionernas målsättningar.
De här målsättningarna avser minskning av bruk, försäljning, produktion, osv.
Det är bra målsättningar och alltså är det också bra att fru Buitenweg har utarbetat ett betänkande om detta för att förse delegationen med ett par rekommendationer.
Men hon menar naturligtvis något mer än bara det.
Som den politiker hon är vill hon också ge en viss vägledning.
Hennes betänkande är väldisponerat men enligt mig ur en felaktig infallsvinkel.
Av den anledning ställer jag mig tämligen kritisk till det.
Som jag ser det är punkt 7 kärnpunkten.
Vad utvärderingar beträffar så måste man fastställa kriterier.
De uppges i stora drag i punkt 7.
I väldigt stora drag, för jag anser att samtliga förtjänar en närmare specificering.
Jag tror att vetenskaplig forskning på det här området är svår i vilket fall som helst och att den måste förberedas mycket noggrant så att kriterierna som fastställs hela tiden vidhålls under forskningsarbetet.
Vi känner alla till att all vetenskaplig forskning nu för tiden kan undergrävas av annan vetenskaplig forskning.
Hur som helst, man kan till och med hyra institutioner för att göra det.
Vi måste alltså vara noga med att se till att det görs ordentligt och ta till oss Hans Bloklands varning om personalen som ägnar sig åt den här forskningen.
När de här frågorna diskuteras kommer en mängd olika känslor i svall.
Det tycker jag är oerhört roligt att höra.
Nyss hörde jag Robert Evans tala på ett fantastiskt sätt om de här frågorna.
Det innebär att det finns ett slags tro bakom den intagna ståndpunkten.
Eller att det i hög grad handlar om en framtoning som man vill ha.
I Nederländerna har jag förstått att idén om individens autonomi, som måste stå väldigt centralt, är väldigt viktig.
Jag tror inte alls på den inställningen.
Vad den saken beträffar har jag en helt annan tro, eftersom jag inte heller tror att varje individ har rätt att välja sitt eget beroende, vilket jag hörde någon utbrista på nederländsk TV en gång.
Jag tycker att det är en konstig autonomi varvid den högsta autonomin är att ge upp autonomin.
Jag ser ingenting i det.
Dessutom har det inte gått som vi förväntade oss i Nederländerna.
Alla tycker att vi för en väldigt tolerant politik.
Jo, fast vi tycker redan att den är förlegad.
Vi ser alltså till andra möjligheter.
Vi säger; har vi inte varit alldeles för toleranta?
Den där klassificeringen av narkotika, är den rimlig egentligen?
Jag kan berätta för er, herr Robert Evans, att vi i Nederländerna kan odla så bra cannabis som är så starkt koncentrerad att gränsen till tung narkotika nästan har suddats ut.
Den klassificeringen har egentligen upphävt sig själv.
Dessutom har det toleranta klimatet i Nederländerna - där många som tillverkar ecstasypiller inte har en känsla av att de ägnar sig åt något olagligt - en rikligt blomstrande produktion till följd.
Jag tror att vi är en av de största exportörerna i världen.
Ni kanske kan säga att det är bra för den nederländska ekonomin, men mig förfaller det ändå vara en felaktig infallsvinkel.
Vad de där ecstasypillren beträffar så måste vi förstå att mycket av det meningslösa våldet i utelivet beror på dem.
Jag anser att vi måste komma bort från det, att vi alltså måste föra en nykter politik i riktning mot zero tolerance.
