# ID: svediakorp-gov435118
# author: Zrihen (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-04-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 412
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Debattens hetta visar klart och tydligt att vi har kommit fram till kärnan i en verkligt viktig samhällsfråga, och jag skulle vilja tacka Buitenweg för att hon gav sig i kast med denna fråga genom sitt betänkande.
Men låt oss tala klarspråk: det vi gör i dag, är det inte att konstatera att dessa tre internationella konventioner är misslyckade, varav den första är 40 år gammal?
Är vi i dag inte i färd med att säga att allt vi har gjort i form av förbud är meningslöst?
Det viktiga internationella mötet i april i år kommer att avgöra om en utvärdering av dessa konventioner skall påbörjas, vilket skulle kunna bli ett tillfälle att inleda en bred debatt i frågan.
Detta betänkande får betydande följder.
Det visar, för en gångs skull, att vi har uppnått en nivå av mognad och ansvar.
Här föreslås, enligt det sunda förnuftets logik, en nödvändig utvärdering för att stoppa vansinnet eller - om jag vågar säga så - den ljusskygghet som livar upp vissa när man talar om narkotikamissbruk.
Att tala om utvärdering och uppdatering är inte detsamma som att ägna sig åt omvändelseiver.
Vi måste konstatera att konventionerna är repressiva, mot bakgrund av att vi just har röstat igenom ett dokument med krav på att vi skall röra oss mot förebyggande åtgärder och mer pragmatiska metoder.
Den klassificering som i dag reglerar olika läkemedel är uppenbarligen helt föråldrad.
På vilket sätt skulle en vetenskaplig omvärdering med utgångspunkt i det grundläggande kriteriet om hälso- och samhällsfara kunna försätta oss i fara?
Är motståndarna till denna strategi - anhängarna av allenarådande repression - så föga övertygade om sina egna teser att de fruktar en vanlig vetenskaplig utvärdering?
Låt oss tala klarspråk!
Antingen kommer alla de politiska åtgärder som vi har utvecklat att misslyckas i grunden eller också tar vi oss tiden att göra dessa utvärderingar - eller också sätter vi stopp för den fåniga ljusskygghet som jämställer hasch och heroin.
Det är dags att påminna om att det är medlemsstaterna som tar initiativet till, ratificerar och utarbetar dessa konventioner, och att de i dag kanske har beslutat att nå fram till en politisk attityd som med all säkerhet är mer sammanhängande, mer samordnad och framför allt mer ansvarsfull på det här området.
